Beck-Friis - Friherrlig - Nr. 278
Medeltida dansk frälsesläkt vid namn Beck, känd sedan 1486 med Lasse Beck till Førslev. Vid Skånes övergång till Sverige 1658 blev dennes sonsons sonson, förre danske lensmanden, ägaren till bl.a. Gladsaks och Bosjökloster i Skåne, Jochum Beck (död 1682), svensk undersåte. Han ansökte redan 1668 om introduktion enligt kungliga brevet 1664 10/6 vari bestämdes att de tidigare danska ätterna skulle åtnjuta introduktion men ansökan fullföljdes inte.
Hans sonsöner, ryttmästaren sedermera överstelöjtnanten Joachim Beck (1684–1741) och hans yngre broder, majoren vid Södra skånska kavalleriregementet, Corfits Ludvig Beck (1685–1761) blev efter förnyad framställning 1723 12/2 introducerade 1723 15/10 i dåvarande tredje klassen, svenneklassen. De skulle enligt introduktionsdeputationens beslut 1723 5/10 inta säte bland de 1668 introducerade ätterna under nuvarande nr 800.
Joachim Beck ärvde genom sin farmoder, Else Friis, det Friisska fideikommisset Hevringsholm 1731. Enligt danskt kungligt brev givet 1733 8/5 på Frederiksbergs slott av konung Christian VI skulle han och hans ättlingar föra namnet Beck-Friis och föra det kombinerade vapnet. Joachim Beck-Friis avled 1741 7/5 utan manlig arvinge varvid fideikommisset övergick till den yngre brodern Corfits Ludvig. Även han erhöll danskt kungligt brev givet 1741 4/8 på Hirschholms slott av samme konung enligt vilket även han och hans ättlingar ska föra namnet Beck-Friis och föra det kombinerade vapnet.
Den senares tre söner, riksrådet Joachim Beck-Friis (1722–1797), översten och kommendanten i Kalmar sedermera generalmajoren Corfits Ludvig Beck-Friis (1724–1798) och kaptenen vid Livgardet sedermera generalmajoren och landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, Johan Beck-Friis (1729–1796), upphöjdes i friherrlig värdighet 1770 11/12 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik. Diplomet undertecknades dock först 1772 23/3 i Stockholm av konung Gustav III. Bröderna introducerades 1776 9/5 under nr 278 varvid den adliga ätten utgick.
Joachim introducerades som greve 1792 19/5 varvid hans friherrliga gren utgick. Den tredje brodern Johan slöt själv sin ättegren 1796 23/11.
Med ätten sammanhör grevliga ätten Beck-Friis nr 104, se dito.
Vapenritning i original förvaras sedan 2015 i Riddarhuset. Friherrebrevet i original i privat ägo.
SAK 2022.
Blasonering
”… En fyrdelad Skiöld, mitt uppå belagd med en Hiertskjöld, som uti ett Klufwit Fäldt innehåller, först, till Höger det Adeliga Beckiska Stam wapnet, nemligen en Fransk uprättstående Lilja af Silfwer uti blått Fält, och för det Andra till Wänster, det Adeliga Friesiska Stamwapnet ifrån Danmarck, hwaruti en Barre, öfwerlagd med Twå Rader Schack rutor af Silfwer och Swart, gienstyckar Fältet, ofwan i blått och nedan i Rödt. Men af FriHerre Fälterne är det Öfra Högra Fältet blått, hwaruti förekommer Wårt Namn i Chiffer, och deröfwer en sluten Kongl. Krona, begge af Guld. Det Andra Öfra Fältet till Wenster af Guld, innehåller en uprättstående Blå Romersk Fascis. Det Tredie eller Nedra Fältet till Höger, innehåller det Stahl von Holstenska Stam wapnet Otta Röde Kulor i Silfwerfält, som med sin ställning utgöra en fullkomlig Fyrkant eller Tre på hwarje Sida. Det Fierde och Sidsta Fältet till Wänster är Rödt, hwaruti förekommer en bandewis stäld afloszande Carbin, Korszwis öfwerlagd med ett Twehändigt Swärd, Fästet af Guld och Klingan af Silfwer, samt beledsagad Öfwer, under och å Begge Sidorne af Fyra Hästeskor af Guld. Ofwan på Skiölden stå Trenne Öpne och med Friherrlige Kronor krönte Tornere Hielmar. Uppå den Medlersta Hielm Kronan Beckiska Wapnets Hielmprydnad, Twenne ifrån hwarannan utlutande, och till mer än Hälften upstigande Fransyske Lilljor af Silfwer. Uppå den Högra Kronan står Friesiska Hielmprydnaden, nemligen emellan Twenne Buffel Horn en uprättstående Grön Gullsprängd Påfågels fieder, Hornen öfwer alt belagde med Silfwer och Swarte Schack Rutor, samt hwardera på Utsidan Zirade med Fyra stycken Bielckewis stälde Gröne Gullsprängde Påfogels Fiedrar. Och uppå den Wänstra Kronan af den nu tillagde Hielmen, hwilar en emot Höger wänd Arm med purpur klädnad och Hermelins Bräm, som på Handen förer en Purpur och Hermelins brämad Råds Hatt. Sidst äro Skiöldhållare Twenne sig tilbaka seende modige Rappar eller Swarta Hästar. Aldeles som detta Wapn med sine rätta och egentelige Färgor Här ofwan afmålat finnes.”
Friherrebrevet i original, ljuskopia, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2019-02-13.
