Åkerhielm af Margrethelund - Friherrlig - Nr. 205
Släkten härstammar från Södermanland. Den med visshet äldste kände stamfadern är skattebonden och nämndemannen i Skäggesta i Åkers socken, Jon Månsson (ca 1564–1646).
Hans son var prosten Magnus Jonæ Agriconius (1604–1655), som först var kyrkoherde i Åkers och Länna pastorat och sedan i Nyköpings östra pastorat av Strängnäs stift.
Dennes son, sekreteraren i Kungliga kansliet sedermera statssekreteraren Samuel Månsson Agriconius (1629–1702), adlades 1679 7/12 i Ljungby av konung Karl XI med namnet Åkerhielm. Han introducerades 1682 7/10 under nuvarande nr 987.
Denna gren av den adliga ätten utgick på svärdssidan 1751 21/11 då den siste manlige medlemmen upphöjdes i friherrlig värdighet, se friherrliga ätten Åkerhielm af Blombacka.
Emellertid hade Åkerhielms styvson, bergmästaren i Nora och Lindes bergslager i Örebro län sedermera bergsrådet Jacob Hertzen (1674–1733), av en ursprungligen holländsk släkt, adlats 1704 9/3 i Heilsberg i Ostpreussen av konung Karl XII. Han skulle inbegripas i styvfaderns sköldebrev och föra dennes namn och vapen, och introducerades sålunda samma år under nuvarande nr 987.
Denna gren av den adliga ätten har inte varit representerad i Sverige sedan 1893 då den siste manlige medlemmen överflyttade till USA. Grenen synes vid vidare efterforskningar vara utdöd.
Här bör vidare nämnas Samuel Åkerhielms syster Anna Månsdotter Agriconia (1642–1698), vilken ska ha adlats och inbegripits i broderns sköldebrev. Beslutet om detta har dock inte kunnat återfinnas.
Presidenten i Åbo hovrätt sedermera riksrådet och överstemarskalken Samuel Åkerhielm (1684–1768), av den ursprungliga grenen, upphöjdes i friherrlig värdighet 1731 14/6 i Palatset i Stockholm av konung Fredrik I, och introducerades samma år 19/6 med namnet Åkerhielm af Margrethelund under nr 205.
Ur den adliga ättens ursprungliga gren har 1751 utgrenat sig friherrliga ätten Åkerhielm af Blombacka nr 232, se dito.
Huvudmannagrenen överflyttade 1889 till USA och tredje yngre grenen överflyttade dit på 1870-talet. Ättemedlemmarna i USA skriver sig Akerhielm.
Originalsköldebrevet för adliga ätten Åkerhielm från 1679 är sedan 1887 deponerat i Riddarhuset. Friherrebrevet i original är sedan 2009 deponerat i Riddarhuset.
SAK 2022.
Blasonering
”… En Skiöld genom ett försilfradt Korsz fördelt i fyra delar, mitt uppå Korszet eller fördelningen är des förre Adelige Stamwapn, som är en blå Skiöld i hwilcken sees tre st: gyllende Ax på sina nederst sammanskiutande Stielckar. Öfwerst i Skiölden är en Chef af Gull. Men af sielfwa Friherrlige Wapnet, är det första Fältet Blått, hwaruti stå 2ne Paler af Gull; I det andra Fältet som är af röd färg, wisar sig en Krönter försilfrader Hielm, med twänne små Swenska korszwijs genomstuckna Cronflaggor; Det tredie Fältet är uti alt lika med det andra, så och det fierde med det första. Ofwan på Skiölden stå twänne öpne Torneerhielmar, med en Friherrlig Krona emellan, och en på hwardera Hielmen; Utur den högre Hielm-Cronan upskiuta trenne stycken äfwen sådane Ax som i Stam-wapnet, emellan twänne röda Rosor på sina gröna Stielckar, och öfwer den wänstra Hielmen, sees ett granate Äple af gull, emellan twänne blå Strusz Fiädrar. Hielm-Täcket är af Gull, Silfwer, Blått och Rödt, och Wapnet Supporteras af ett gyllende Leijon och en Trana, bägge tilbakaseende, aldeles som detta Wapen med des egentelige färgor här hos afmålat finnes; …”
Friherrebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2016-05-06.
