Adelswärd - Adlig - Nr. 1707
Släkten härstammar från Östergötland. Äldste kände stamfader är borgaren och handelsmannen i Norrköping, Lars Hemmingsson (död 1688), bisittare i stadens handelsgille. Hans son var handlanden i Norrköping Lorentz Hultman (död 1702).
Dennes son, ryttmästaren vid Svenska Adelsfanan Johan Hultman (1690–1729), adlades tillsammans med sin så kallade svåger, vilken i själva verket var hans svärmoders systers svärson, löjtnanten vid Svenska Adelsfanan sedermera ryttmästaren Leonhard Keijser (1687–1756), 1719 10/12 i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora med namnet Adelswärd. De introducerades 1720 under nr 1707.
Den Keijserska ättegrenen utgick med stiftaren själv 1756 24/1.
Johan Adelswärds son, krigsrådet sedermera tituläre landshövdingen Johan Adelswärd (1718–1785), upphöjdes i friherrlig värdighet 1770 11/12 på Stockholms slott av konung Gustav III och introducerades 1772 12/9 under nr 249 (se dito) varvid den adliga ätten utgick på svärdssidan. Den adliga ätten utgick på spinnsidan 1791 16/3.
Originalsköldebrevet från 1719 och en samtida sköldebrevskopia är sedan 2021 deponerade i Riddarhuset.
Blasonering
”… En Skiöld genom twänne spitzigt upåt sammangående Strek, fördelt i tre delar, det medlersta Fältet är af Gull med ett dragit Swärd uti, trädt igenom en grön Krantz. Och uti hwardera af dhe bägge yttra Fälten, som äre blå, ses en förgylter Kula. Öfwerst i Skiölden är en uddig Chef af Silfwer, mit uppå Zirad med en röd molet. Ofwan på Skiölden står en öpen Tornerhielm, hwarutur sträcka sig twänne förgylta Leionramar, som hålla en grön Krantz emellan twänne Estandarer, hwaraf det högre är af Gull och det wänstra blått, och inuti Krantzen wisar sig en röd molett. Krantzen och Löfwerket är af Gull, Silfwer, blåt och rödt, aldeles som detta Wapen med des egenteliga färgor här afmålat finnes.”
Sköldebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2019-12-05.