Brummer - Adlig - Nr. 1772
Ätten ska enligt traditionen härstamma från en adlig ätt i Niedersachsen i Tyskland. Den med visshet äldste kände stamfadern är dock pantgodsinnehavaren Wolmar Brummer (nämnd 1529, men död före 1545) som bodde i Wierland i Estland.
Hans sonsons sonsons son, överstelöjtnanten vid Adelsfanan sedermera översten och kommendanten på Varberg, Johan Magnus Brummer (1683–1735), naturaliserades och introducerades utan remiss eller brev 1723 17/10 under nuvarande nr 1772.
En medlem av ätten immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 29/1 under nr 112 bland adelsmän men slöt själv denna ätt 1855 27/4. Emellertid erhöll en annan medlem av ätten 1856 25/4 tillstånd att inskrivas på den utdöda ättens nummer 112 men även denne slöt själv den ursprungliga ätten 1884 20/7.
Dock hade en gren av den på livländska Riddarhuset intagna ättegrenen, härstammande från Johan Magnus yngre broder majoren Mårten Brummer (var död 1728) som överflyttat till Finland, 1870 28/2 erhållit tillstånd att intas under samma namn och nummer. Denna gren fortlever numera endast i Brasilien och Sverige men är inte introducerad på Sveriges Riddarhus.
De i Baltikum, ointroducerade, levande grenarna av ätten var inskrivna på riddarhusen i Estland och Livland under namnet von Bruemmer (Brümmer).
Ätten har gemensamt ursprung med adliga ätten Brummer nr 1855.