von Paykull - Friherrlig - Nr. 370
Utgrenad ur adliga ätten Paijkull nr 1978, se dito.
Hovmarskalken Gustaf von Paykull (1757–1826), upphöjdes i friherrlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar friherrlig värdighet, 1818 11/5 på Stockholms slott av konung Karl XIV Johan och introducerades samma år 21/12 under nr 370.
Friherrebrevet i original i privat ägo.
Blasonering
”… En till fyra fält klyfd och tvärdelad Sköld, midt på hvilken är fästadt Ättens Stam-Vapen: En midt i tu klyfd Sköld, hvars högra Fält utgöres af femton Schack-rutor, växelvis af silfver och svart, tre i bredden och fem i längden, samt så fördeldte, at alla hörn-rutorne äro svarta. I vänstra fältet deremot hvilket är af guld synes tre öfver hvarandra ställda och åt höger vända Kajor af naturlig färg. Den Friherreliga Sköldens öfra högra fält är blått, och deruti uprest en låg Sparre af silfver, under hvilken glindrar en femuddig Stjerna, likaledes af silfver, som är den gamla Store Ättens Sköldemärke. I öfra vänstra fältet, som är af silfver, äro en Lia och en Spade, bägge svarta, i korss öfver hvarannan lagde. Nedra högra fältet är äfven af silfver, hvaruti synes en till sin högra hälft af gröna Eklöf, och till vänstra hälften af gröna Lagerblad sammanvriden krans. Nedra vänstra fältet är svart. Deruti stå tvänne i korss öfver hvarannan lagde, upåt vända gyllende Facklor, med upstigande flammande Eldslågor. Skölden är prydd med en gyldene Friherre-krona, emellan tvänne mot hvarandra vända och med dylika kronor betäckta öppna Tornér Hjelmar. Uppå den högra af dem ses Ättens gamla hjelmprydnad: Öfra hälften af ett uprest åt höger vändt Lejon af guld, med upslängd svans, hållande i högra ramen ett bart svärd med gyllene fäste, och stående emellan tvänne utåt fläcktande svarta örnwingar. Öfver vänstra hjelmen sväfvar en femuddig Stjerna af silfver, emellan tvänne med ändarne utåt böjda Buffel-horn, som så äro skiftevis af silfver och blått, att öfra hälften af det högra och nedra hälften af det vänstra äro af silfver men det öfriga blått. Skölden hålles å hvardera sidan af en svart Örn med utslagna wingar och utåt vändt hufvud samt utsträckt röd tunga, ståendes tillika med Skölden på en grön mark. Aldeles som det med sina rätta och egenteliga färgor här frammanföre afmåladt finnes.”