Adlercreutz - Grevlig - Nr. 125
Utgrenad ur friherrliga ätten Adlercreutz nr 331, se dito.
Generalen av kavalleriet, statsrådet och generaladjutanten friherre Carl Johan Adlercreutz (1757–1815), vilken blivit friherre 1808, upphöjdes i grevlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar grevlig värdighet, 1814 31/8 i Uddevalla av konung Karl XIII. Han introducerades 1815 10/3 under nr 125.
Grevebrevet i original är sedan 1967 deponerat i Riddarhuset.
Valspråk: Secundis dubiisque rectus »Rakryggad i med- som motgång«.
SAK 2022.
Blasonering
”… En twå gånger delad Sköld, i hwars öfwersta fält, som är blått, glindra åtta gyllene Stjernor, tre, twå och tre satte. Det medlersta fältet består af trenne rader schackrutor, wexelwis af silfwer och swart färg samt är på midten betäckt med Hjertskölden, som har en blå chef, belagd med trenne gyllene kors, samt i nedra fältet, hwilket är af guld, en swart, med hufwudet till höger wänd, utsträckt Örn, med utbredda wingar. I Grefliga sköldens nedersta fält, som är rödt, skådas ett swärd och en sabel korswis lagde, begge försedde med gyllene fästen och klingor af silfwer. Uppå skölden hwila trenne öppna Tornerhjelmar, hwardera med Grefwelig krona betäckt. Ur den medlersta uppresa sig twenne stålkädda armar, hållande en Lagerkrans. Ifrån den högra uppstå twenne swarta wingar, märkte med hwar sitt gyllene kors. På den wenstra åter äro twenne jernkanoner i kors lagde och ofwan dem uppreste twenne hwita fanor och twenne blå standarer med gyllene fransar, tofsar och stänger samt emellan dem en blå Commando-staf, hwars öfra och nedra ändar äro af guld. Skölden stödes å ömse sidor af en hwit sig tillbakaseende och på bakfötterna stående Häst. Fotställningen är af guld samt deruppå fästad en sedel med walspråket: secundis dubiisque rectus; Alldeles såsom Wapnet här ofwan med sina rätta och egentliga färger afmåladt finnes.”
Grevebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2013-04-18.
