af Robson - Adlig - Nr. 2265

Enligt en hävdvunnen, sedan mitten av 1700-talet dokumenterad och därefter utvecklad tradition, ska släkten härstamma från Skottland och inkommit därifrån i slutet av 1500-talet och då hetat Robson. Enligt muntlig tradition ska släktens ursprung i Skottland vara från klanen Gunn, inom vilken släktnamnet Robson fortfarande förekommer.
Vissa dokument från samma tid pekar på möjligheten att släkten istället skulle kunna ha kommit från Tyskland, möjligen via Holland, till Sverige, men detta har inte kunnat beläggas.
Äldste kände stamfader för släkten är brukspatronen Christian Robsahm (1613–1685) men hans födelse-
ort är okänd. Han var arrendator av Malingsbo med flera bruk i Dalarna och påträffas i mantalslängderna för första gången 1643.
Hans avkomling i femte led, bergsrådet i Bergskollegium sedermera vice presidenten och en av Svenska Jägareförbundets stiftare, Carl Magnus Robsahm (1776–1840), adlades jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar adlig värdighet, 1819 23/2 på Stockholms slott av konung Karl XIV Johan med namnet Robson, vilket efter honom skulle bäras av den som den adliga värdigheten tillfaller. Han introducerades 1819 17/4 under nr 2265.
Enligt kunglig resolution 1822 12/3 ska dock han och de efterkommande som den adliga värdigheten tillfaller istället skriva sig af Robson, medan övriga ättlingar ska skriva sig Robson. Med namnmyndighetens tillstånd skriver dock flertalet släktmedlemmar sig idag af Robson.
Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten af Robsahm nr 2281.
Valspråk: Conscia mens recti »En själ medveten om det rätta«.
Originalsköldebrevet i privat ägo. Vapenritning i original förvaras sedan 1918 i Riddarhuset. Originalsköldebrevet för adliga ätten af Robsahm förvaras sedan 1915 i Riddarhuset liksom vapenritning i original.