af Schultén - Adlig - Nr. 2206

Släkten härstammar från Persbo i Grangärde, numera i Ludvika socken i Dalarna. Den med visshet äldste kände stamfadern är kyrkoherden i Skultuna pastorat av Västerås stift, Widichindus Johannis Grangius (1600–1677). Hans son, kyrkoherden i Svedvi pastorat av Västerås stift, Samuel Widichinni Schultenius (1643/4–1694), antog namnet efter födelsesocknen Skultuna.
Dennes sonson, översten vid flottorna och chefen för Sjömätningskåren samt direktören för Lotsverket, Nathanael Gerhard Schultén (1750–1825), adlades jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar adlig värdighet, 1809 29/6 på Stockholms slott av konung Karl XIII med namnet af Schultén, vilket namn endast ska bäras av den som innehar den adliga värdigheten. Han introducerades samma år 14/12 under nr 2206.
Han överflyttade 1813 till Finland, där han bl.a. blev verkligt statsråd och ordförande i Skolkommissionen. Adelskapet utvidgades 1816 27/5 genom kejserligt tillstånd till att omfatta alla barn och efterkommande arvingar, och ätten immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 5/2 under nr 163 bland adelsmän. Ätten upphöjdes 1859 24/4 i finländsk friherrlig värdighet och introducerades samma år 14/12 under nr 43 bland friherrar, varvid den finländska adliga ätten utgick.
Huvudmannen har 1980 återvunnit representationsrätt på Sveriges Riddarhus. Beträffande personbeståndet i Finland se Finlands Adelskalender.
Originalsköldebrevet är sedan 2010 deponerat i Riddarhuset. Friherrebrevet i original är deponerat i Finlands Riddarhus.

Rang
Adlig
Ättenummer
2206
Ursprung
Sverige, Dalarna, Ludvika socken (Grangärde socken), Persbo
Adlad
1809-06-29
Introducerad
1809-12-14
Utdöd svärdssidan
Fortlever
Utdöd spinnsidan
Fortlever
Status
Introducerad

SAK 2022.

Blasonering

”… En blå Sköld, hwaruti ses en, med ena hörnet uppåt wänd, liksidig Triangel af guld, åtföljd åt hwardera af desz sidor af en femuddig Stjerna af silfwer, hwilka äfwen höja ena spetsen uppåt. På Skölden står en öppen Tornerhjelm, krönt med en utaf blått och guld sammanwriden Hjelmkrans, uti hwilken stå twenne åt hwar sin sida fläktande Flaggor, den högra blå och gul, eller Örlogs-Flottans, den wenstra blå, eller Arméens Flottas, och emellan dem lyser en med ena spetsen uppåtwänd femuddig Stjerna af silfwer. Löfwerket är i dagen af guld, undertill blått; Alldeles såsom detta Wapen här med sina rätta och egentliga färger afmåladt finnes.”

Sköldebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2015-06-21.

Föremål

Filter by

Andra ätter adlade under Unionstiden 1809-1905

A B C D d E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W Z