von Koch - Adlig - Nr. 2244

Släkten härstammar från Bohuslän, och ska enligt traditionen inkommit från Livland till Danmark på 1500-talet och tidigare hetat von Koch. Äldste kände stamfader är handelsmannen och borgaren i Kungälv, Christen Kock (död 1675/1680). Hans son Michael Christiani Kock (1661–1733) var från 1687 kyrkoherde i Tjörns pastorat och kontraktsprost över Älvsyssels kontrakt av Göteborgs stift.
Dennes sonsons son, majoren Nils Koch (1768–1848) adlades jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar adlig värdighet, 1815 9/5 på Stockholms slott av konung Karl XIII med namnet von Koch, vilket namn skulle bäras endast av den som innehar den adliga värdigheten. Han introducerades 1817 29/3 under nr 2244.
Emellertid erhöll den adlades söner enligt kunglig resolution given 1816 26/11 på Stockholms slott av konung Karl XIII tillstånd att kalla och skriva sig det tidigare namnet von Koch, dock utan att åtnjuta adliga rättigheter.
Originalsköldebrevet och 1816 års kungliga resolution är sedan 1936 deponerade i Riddarhuset.

Rang
Adlig
Ättenummer
2244
Ursprung
Sverige, Bohuslän, Kungälv (Livland enligt traditionen)
Adlad
1815-05-09
Introducerad
1817-03-29
Utdöd svärdssidan
Fortlever
Utdöd spinnsidan
Fortlever
Status
Introducerad

SAK 2022.

Blasonering

”… En till fyra lika delar klufwen och twerdelad Fransk Sköld, i hwars öfra högra fält, som är af guld, föreställes Slägtens förut nyttjade insegel: En från det nedra högra till det öfra wenstra hörnet upprest stege af swart färg, försedd med sex steg af hwilka på det andra nedifrån står en med hufwudet åt höger wänd Tupp af swart naturlig färg, som likwäl omkring halsen skiftar af gula och röda fjädrar, äfwensom kammen på hufwudet är röd. Det wenstra öfra fältet är rödt, hwaruti synes ett åt höger wändt Swinhufwud af naturlig gulgrå färg med en synlig tand eller beta; hwilket är adliga ätten Svinhufvuds i Westergöthland sköldemärke. Uti det nedra högra fältet, som är blått, står en gyllene Krona, hwarigenom twenne gröna Palmqwistar äro trädde korswis, föreställande en del af adliga ätten Ehrencronas wapen. Uti det fjerde, eller nedra wenstra fältet, som är af guld, ses en fembladig röd Ros, eller Hjertwapnet för Friherreliga ätten Roos. Ofwanpå skölden står en öppen Tornerhjelm, prydd med en af guld, rödt och blått sammanwriden Hjelmkrans, hwarifrån uppstiger ett naturligt granatäple med twenne å högra och ett å wenstra sidan af desz stjelk sittande gröna blad emellan twå utåt från gyllene stänger swajande blå Fanor. Löfwerket omkring skölden är till höger om densamma i dagen af guld och innantill rödt, men till wenster innantill blått och utwändigt af guld; Alldeles såsom Wapnet här med sina rätta och egentliga färger afmåladt finnes.”

Sköldebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2017-01-16.

Andra ätter adlade under Unionstiden 1809-1905

A B C D d E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W Z