Rabenius - Adlig - Nr. 2311
Släkten härstammar från Västmanland. Äldste kände stamfader är bonden, gästgivaren och nämndemannen i Råby i Dingtuna socken i Västmanlands län, Nils Johansson (död 1647). Hans son var kyrkoherden i Bergs pastorat av Västerås stift, Laurentius Nicolai Rabenius (1639–1692), vilken antog släktnamnet efter födelsebyn.
Hans sonsons son, professorn vid Universitetet i Uppsala, Lars Georg Rabenius (1771–1846), adlades jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar adlig värdighet, 1834 14/6 på Stockholms slott av konung Karl XIV Johan med bibehållet namn. Han introducerades 1836 13/6 under nr 2311.
Ätten har gemensamt ursprung med den utdöda adopterade grenen av den i Sverige utdöda men i Finland fortlevande adliga ätten Bruncrona nr 1798.
Originalsköldebrevet är sedan 1972 och vapenritning i original sedan 2003 deponerade i Riddarhuset.
SAK 2022.
Blasonering
”… En af en gyllene Bjelke tvärt öfver midten afdelad Sköld, uti hvars öfra fält, som är rödt, synes en Lyra af guld, å båda sidorne omgifven af tvänne kransformigt böjda, och nedantill i korss lagde gyllene Lagerqvistar. I nedra fältet, som är blått, visar sig en Våg af silfver, med jemnt hängande skålar. På Skölden hvilar en öpen Torner hjelm, betäckt med en af rödt, guld och blått virad hjelmkrans; och höja sig derifrån tvänne åt sidorne lutande Biskops-Stafvar af silfver, emellan hvilka glindra, öfverst, en halfmåne af guld, och underst, bredvid hvarandra, tvänne gyllene femuddiga stjernor. Skölden är omgifven af Löfwerk, utantill af guld, och innantill blått. Aldeles som det med sina rätta och egenteliga Färger här afmåladt finnes.”
Sköldebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2019-04-27.
