Schürer von Waldheim - Adlig - Nr. 2201
Släkten härstammar från Sachsen-Anhalt i Tyskland. Äldste kände stamfader är stadssyndikus i Halberstadt, Ignatius Schürer (1491–1572). Ätten erhöll 1663 5/6 i Wien av kejsar Leopold I, bekräftelse av den 1559 av kejsar Ferdinand I och den 1592 1/7 i Prag av kejsar Rudolf II erhållna upphöjelsen i tysk-romersk riksadlig värdighet som Schürer von Waltheim. Ätten intogs i böhmiskt adelstånd 1665 9/7.
Släkten inkom till Sverige 1749 med handelsmannen i Stockholm, Josef Schürer (1703–1770). Hans sonson, överstelöjtnanten vid Svea artilleriregemente sedermera översten och generaladjutanten Johan Schürer (1762–1836), adlades jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar adlig värdighet, 1809 29/6 på Stockholms slott av konung Karl XIII med namnet Schürer von Waldheim. Han introducerades 1809 30/9 under nr 2201.
Originalsköldebrevet från 1809 är sedan 1933 deponerat i Riddarhuset medan originalsköldebrevet från 1592 är i privat ägo.
SAK 2022.
Blasonering
”… En klufwen Sköld, hwars högra fält är twerskuret sex gånger, eller till sju delar, wexelwis af rödt och blått, utgörande de af sistnämda färg något höjdare bjelkar. Wenstra fältet åter, som är swart, är styckadt genom tre gyllene balkar eller band. Ofwanpå Skölden står en öppen Tornerhjelm, betäckt med krona, hwaruppå ses ett rödt trappstegsformigt, ofwantill twert afskuret, Torn af fyra afsatser eller steg, ur hwilket uppstiga fyra hwita Struszfjädrar, hwaraf twenne äro böjda åt hwar sida, utåt. Skölden omgifwes af Löfwerk, som i dagen är af guld och undertill blått och swart. Alldeles såsom detta Wapen här med sina rätta och egentliga färger afmåladt finnes.”
Sköldebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2019-05-04.
