Gyllenstierna af Lundholm - Friherrlig - Nr. 3

Medeltida frälsesläkt som härstammar från Jylland i Danmark, och som senare efter vapnet antog namnet Gyldenstjerne. Den med visshet äldste kände stamfadern är riddaren och marsken Erik Nielsen (levde 1365) till Ågård.
Ätten inkom till Sverige på 1440-talet med hans sonsons son, riddaren och riksrådet Erik Eriksson d.ä. (död 1477), vilken var gift med en dotter till konung Karl (VIII) Knutsson (Bonde). Han ska ha bytt färg på stjärnan i vapnet från silver till guld, efter vilket vapen ätten på 1500-talet antog namnet Gyllenstierna.
Denna adliga ätt som introducerades 1625 (10/3–4/4) i andra klassen, riddarklassen, under dåvarande nr 9 med namnet Gyllenstierna af Nynäs, uteslöts ur matrikeln 1654 såsom varande introducerad i högre värdighet.
Den hade nämligen redan 1569 utgrenat sig i friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm (se nedan), och utgrenade sig 1651 i utdöda friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg nr 18, vilken i sin tur 1687 utgrenade sig i utdöda grevliga ätterna Gyllenstierna af Ericsberg nr 24 och Gyllenstierna af Steninge nr 34.
Riksrådet, kanslern och överstebefallningsmannen sedermera riksdrotset Nils Gyllenstierna (död 1601), utnämndes till friherre vid konung Johan III:s kröning i Uppsala 1569 10/7. Friherrebrevet utfärdades 1570 4/6 på Stockholms slott av konung Johan III, varvid han förlänades Lundholm (Lundholmen) i Vrigstads socken, Jönköpings län, som friherrskap.
Ätten introducerades såsom friherrlig 1625 (10/3–4/4) under nuvarande nr 3 med namnet Gyllenstierna af Lundholm.
Riksrådet friherre Jöran Gyllenstierna af Lundholm (1632–1686) och dennes broder riksrådet friherre Johan Gyllenstierna af Lundholm (1635–1680), upphöjdes i grevlig värdighet 1674 16/5 på Stockholms slott av konung Karl XI och skulle skriva sig till sina adliga gods (Björksund och Helgö). Ätten introducerades först 1719 under nr 45, med namnet Gyllenstierna af Björksund och Helgö. Johan hade själv slutit sin ättegren redan 1680 10/6, medan Jörans ättegren utgick på svärdssidan 1799 17/5.
Riksrådet och generalen av kavalleriet sedermera fältmarskalken och presidenten i Krigskollegium friherre Nils Gyllenstierna af Lundholm (1648–1720), upphöjdes i grevlig värdighet 1706 20/6 i Huvudkvarteret Jaroslavice i Wolhynien av konung Karl XII. Han introducerades 1713 17/12 (vilket senare skulle räknas som 1719) under nr 47 med namnet Gyllenstierna af Fogelvik. Han slöt själv ätten på svärdssidan 1720 30/3.
Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Gyllenstierna af Svaneholm nr 29. Den i Danmark kvarlevande adliga linjen, Gyldenstjerne,
utgick 1729.
Grevebrevet i original för grevliga ätten Gyllenstierna af Björksund och Helgö i privat ägo, och greve-
brevet i original för grevliga ätten Gyllenstierna af Fogelvik förvaras i Gyllenstiernska Krapperups-
stiftelsen.