Stenbock - Friherrlig - Nr. (1)
Medeltida frälse- och riksrådsätt från Västergötland, även kallad Torpaätten och yngre Stenbocksätten, vars med visshet äldste kände stamfader är häradshövdingen i Kinds härad, Jöns Bengtsson (sparre), som uppges vara född på 1340-talet samt omnämnes 1385 och levde 1412.
Hans son, väpnaren och även han häradshövding i Kinds härad, Arvid Jönsson (levde 1434 men var död 1438) förbättrade före 1421 sitt sparrevapen med en sexuddig stjärna tagen från hustruns vapenbild. Dennes sonsons son, väpnaren och också han häradshövding i Kinds härad Olof Arvidsson (död 1505/8) till Torpa i Länghems socken i Västergötland, upptog sin moders vapen, den gamla Stenbocksättens vapen, över ett schackrutat fält en uppstigande stenbock och kvadrerade detta i första och fjärde fältet med fädernevapnet (sparre över stjärna).
Olof Arvidssons son, riksmarsken Gustaf Olofsson Stenbock (död 1571), som antagit släktnamnet efter stenbocksvapnet, var den förste i Sverige som upphöjdes i friherrlig värdighet 1561 29/6 av konung Erik XIV vid dennes kröning i Uppsala. Även sonen, fältöversten Erik Gustafsson Stenbock (1538–1602), upphöjdes i friherrlig värdighet vid samma tillfälle 1561 29/6. Ätten introducerades genom den senares son riksrådet Gustaf Stenbock (1575–1629) 1625 (10/3–4/4) som den främsta friherrliga ätten under nr 1 i dåvarande matrikeln.
Den uteslöts 1654 i den nya matrikeln såsom varande introducerad i högre värdighet.
Ätten är sedan 1651 utgrenad i grevliga ätten Stenbock nr 12, se dito.
Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Drake af Intorp nr 82.
((SAK 2025))
Stamtavla
Vill du ladda ner stamtavlan som en PDF för att enklare kunna söka i filen, gör du det enkelt här.
Stamtavla
Har du information till stamtavlan?
Målet med stamtavlorna är att de förmedlar noggrann och uppdaterad kunskap om ätterna i gångna tider. Tack på förhand för ditt bidrag till det!
Tillägg/rättelse
”*” anger obligatoriska fält
Klingspor, Sveriges ridderskaps och adels vapenbok, (1890).
