af Kleen - Adlig - Nr. 2330
Enligt släkttradition ska släkten härstamma från en gammal tysk adlig ätt von Kleen från Kleeberg i Kleen i trakten norr om Frankfurt am Main i Tyskland. Äldste kände stamfader är klockaren Henrik Kleen i Källs-Nöbbelövs socken i Skåne (död 1740).
Hans sonsons son, översten i armén och överstelöjtnanten vid Ingenjörkåren sedermera generallöjtnanten och chefen för fortifikationen Johan Kléen (1800–1884), adlades jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar adlig värdighet, 1858 1/12 på Stockholms slott av konung Oskar I med namnet af Kleen, vilket namn ska bäras endast av den som innehar den adliga värdigheten. Brevet är dock underskrivet av kronprinsregenten Karl sedermera konung Karl XV. Johan introducerades 1859 30/8 under nr 2330.
Vissa släktmedlemmar skriver sig af Kleen.
Originalsköldebrevet är sedan 2007 deponerat i Karlsborgs Fästningsmuseum.
SAK 2022.
Blasonering
”… En rätt uppstående fransysk sköld, som är delad genom en genstam, i midten å hvilken synas korslagde ett Svärd med fäste af guld och klinga af silfver, samt en Commando-staf af silfver med i hvardera ändan två skoningar af guld. Rundt deromkring är virad en lagerkrans af guld. Sköldens undre del är Klufven, och har till höger den adeliga Ehrenborgska Skölden, som är Klufven af en blå spets, uti hvilken synes i 2:ne afsatser ett Fästnings-torn af guld, hvilket, i af silfver skiftande vatten stående, har nederst ett Porthvalf med stängd port, likaledes af guld, samt å ömse sidor derom, en hvälfd aflång styckeglugg och der ofvanom tre runda skottgluggar. Å tornets öfre afsats synas 2 skottgluggar, samt tinnarne öfverst krenelerade. På ömse sidor om spetsen synes öfverst i guld-fält en femuddig blå stjerna. Sköldens venstra del har i blått fält trenne balkevis stälde klöfverblad af guld. På Skölden hvilar en till det yttre af stål i naturlig färg, till det inre röd öppen tornerhjelm, om hvars hals synes en Riddarkedja med nedhängande Smycke, båda af guld. På hjelmen är lagd en af guld och blått virad hjelmkrans, midt uppå hvilken är upprest en refflad Kolonn af silfver utaf korinttisk ordning, och ofvanföre hvilken strålar i guld en femuddig stjerna. Från hjelmkransen uppstiga likaledes en på hvardera sidan om Kolonnen, tvenne uppåt sträckte, utspände vingar, som äro delade, skiftesvis till hälften blå och till hälften af silfver, så att den högras öfre hälft är blå med derå lagdt ett Klöfverblad af guld, och den venstras nedre hälft likaledes blå, med äfven derå lagdt ett Klöfverblad af guld. Från hjelmens öfre kant vid hjelmkransen utgår ett, nedåt sköldens långsidor sig sträckande tätt genombrutet löfverk, hvars blad äro skiftevis af guld och blå, aldeles som sköldemärket med sina rätta och egentliga färger här afmåladt finnes.”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 18:068.
Transkription: Göran Mörner, 2019-09-15.
