Lek Ofradssons ätt - - Nr. Frälsesläkt

Lek Ofradssons ätt. (ÄSF 3:1.)
Av Roger Axelsson.

Frälsesläkt av västsvenskt ursprung, känd från 1323. Beläggs tidigast ha ägt jord
i Värmland, senare i Närke, Västergötland, Västmanland, Södermanland, Uppland, Östergötland,
Småland och Halland. Utdöd senast 1420, på kvinnosidan senast 1422. Genom fördelaktiga
giften och små barnkullar ökade ättens medlemmar gradvis sitt välstånd. Den nådde sin
höjdpunkt politiskt, ekonomiskt och socialt under dess siste manlige medlem, riddaren Gustav
Leksson (Familj 4) som avled 1411. Merparten av ättens egendomar överfördes därefter via
sidoarv vid hans dotter Katarinas död i början av 1420-talet till hennes mödernehalvsyskon,
varför flera handlingar rörande ättens jord senare står att återfinna i hennes halvsysterson,
lagmannen Gregers Matssons (Lillie, död 1494) arkiv.

Det ovanliga förnamnet Lek gör det troligt att den Linköpingskanik med detta namn som
1366 befriades från fångenskap på Svaneholms slott – av bland andra Lek Ofradsson (Familj
3) – var besläktad med ätten. Han hade Vist i Hanekinds härad, Östergötland, som prebenda
och använde 1347 ett adorantsigill föreställande honom själv knäböjande framför S:ta Katarina
stående i en gotisk byggnad. Enligt sigillomskriften var hans patronymikon Salmonsson.

Då Lars Leksson (Familj 3) 1413 anges som bofast i Vadsbo härad i Västergötland kan eventuellt
även fastemannen Karl Leksson, som 1463 bevittnade en jordtransaktion i nämnda härad,
ha en koppling till ätten. Uppgift om eventuellt sigill saknas och av sammanhanget och
uppräkningen av övriga fastar i diplomet framstår han dock närmast som ofrälse.

Vid arkeologiska utgrävningar i Finland 1900 hittades en rund sigillstamp med en kvadrerad
sköld som sigillbild i ruinerna av biskopsborgen i Korosis utanför Åbo. Delar av den
skadade omskriften har tolkats som [h]araldi : lec[hon]i. Den kvadrerade skölden och
det ovanliga patronymikonet gör att stampens ägare kan ha varit besläktad med ätten. Då den
idag är förkommen och fyndkontext i övrigt saknas är det dock inte möjligt att närmare knyta
stampen till ätten.

Ett ytterligare fragment av en sigillstamp visande en kvadrerad sköld hittades 2017 vid metalldetektering
strax utanför gamla kyrkogården vid Östby kyrkogrund söder om Lidköping. Ätten
har en geografisk koppling till orten då Ofrad Leksson (Familj 2) via sin hustru 1351 kom
i besittning av en huvudgård i Östby. Fragmentets omskrift kan, med viss osäkerhet, tolkas
som … lekz : dot[ter] varför sigillet torde ha tillhört en kvinnlig medlem av ätten. Dess
form var vanligast bland sigill använda under 1300-talets första hälft. Om kvinnan var dotter
till Lek Ofradsson den äldre (Familj 1) eller yngre (Familj 3), eller möjligen till en okänd man
med detta ovanliga förnamn kan dock inte med säkerhet avgöras.

Ättenummer

Frälsesläkt

Ursprung

Sverige, Värmland

Adlad

Frälsesläkt, nämnd 1323

Introducerad

Utdöd svärdssidan

1420, senast

Utdöd spinnsidan

1422, senast

Status