Hjorthorn, Törne Matssons ätt - - Nr. Frälsesläkt

Hjorthorn, Törne Matssons ätt. (ÄSF 3:1.)
Av Anders Winroth.

Frälsesläkt av förnämt, förmodligen västsvenskt ursprung som dog ut på manssidan
1477 eller 1478. De äldsta leden var besuttna i Västergötland, Dalsland, Värmland och Östergötland.
Den släktgren som överlevde till 1400-talet var mindre socialt framstående och flyttade
norrut till Västmanland, Uppland och Dalarna.

Släktens exakta ursprung förlorar sig i 1200-talets dunkel med flera släktkretsar som verkar
besläktade med varandra men vars exakta inbördes relationer är omöjliga att rekonstruera.
Släktens sist kände medlem, riddaren och häradshövdingen Ingel Jönsson (Familj 12) grundade
strax före sin död 1477 eller 1478 tillsammans med sin hustru Birgitta Sunesdotter cisterciensklostret
Gudsberga i Dalarna.

Namnet Törne karakteriserade släktens första generationer. Det verkar främst förekomma
i Västergötland. Dess tidigaste kända bärare var den enligt Äldre Västgötalagens lagmanslängd
åttonde lagmannen i landskapet, vilken bör ha levt någon gång kring år 1100.
I längden anges att lagmannen Törne var född på Höglandet (»i wplandum«), alltså på Kinnekulle,
och var far till sin efterträdare Ulf, den nionde lagmannen.

Mot 1200-talets senare hälft förekommer näste kände bärare av namnet Törne. Enligt en
enbart i 1400-talstryck bevarad biografi över biskopen i Skara Brynolf Algotsson (Algotssönernas
ätt, se ÄSF I:1, s. 2) skall denne ha varit i konflikt med sin morbror eller frände (»avunculus
«), riddaren Törne »Cryda« (eller »Tryda«). Biskopens män dödade Törne, men Brynolf
återuppväckte honom mirakulöst så att han kunde ge honom sakramenten innan han dog.

Biskop Brynolf, vars far Algot Brynolfsson och förmodade morfar Peter Näf båda var lagmän
i Västergötland, var bror till den Rörik Algotsson som 1291 tillsammans med sin hustru
Birgitta Filipsdotter erhöll påvlig dispens att fortsätta vara gifta, trots att de var besläktade i
fjärde led och alltså var fyrmänningar. Birgittas far hette Filip Törnesson (Hjorthorn, Närkesläkten, se ÄSF III:1, s. 53), förde ett hjorthorn i sitt vapen och var lagman i Närke; hennes
farfar var förmodligen den tredje kände bäraren av namnet Törne.

Filip Törnesson var nära släkt, möjligen kusin, med Viglog Nilsson, vars ovanliga förnamn
också bars av en broder till den Nils Algotsson (Hjorthorn, Närkesläkten, se ÄSF III:1, s. 56),
som var i tjänst hos Filip Törnessons efterträdare som lagman i Närke, Knut Matsson. Nils
förde i sitt sigill ett hjorthorn i en styckad sköld. När han 1281 pantsatte jord i Närke beseglades
brevet därom av lagmannen Törne i Värmland (se Familj 2 nedan). Denne lagman
verkar uppträda både under metronymikon Botildsson och patronymikon Jonsson. Törnes
förmodade bror Algot Jonsson (Familj 13) blev också lagman i Värmland och förde i vapnet
ett hjorthorn överlagt en bjälke. Algot Jonsson kan inte gärna ha varit Nils Algotssons far,
eftersom han verkar höra till samma eller en yngre generation. Algot Jonssons släktgren har
tidigare i litteraturen och i äsf kallats Hjorthorn, Algot Jonssons ätt.

Biskop Brynolf kallade 1311 Törne Jonsson (Familj 2) blodsfrände (»consanguineus«). Törnes
förmodade sonson Törne Matsson förde hjorthorn i vapnet.
Namnskicket och hjorthornsvapnet antyder samband mellan de båda släkterna (Närkesläkten
och Törne Matssons ätt), men det är omöjligt att rekonstruera deras inbördes släktskap.
De behandlas därför separat.

Omkring år 1400 framträdde två lågfrälse män som båda förde ett vapen med två hjorthorn,
vilket också kan tolkas som en hjorthornskrona; Esbjörn Kristiansson och Jösse Finnsson. Eftersom den senares dotter bar det mycket ovanliga namnet Apollonia, också buret
av Ingel Törnessons hustru Apollonia Jönsdotter (Familj 11), ligger det nära till hands att anta
någon slags relation mellan dem och hjorthornssläkten. Möjligen rörde det sig om ett klientförhållande
snarare än släktskap.

Redovisningen nedan börjar kronologiskt sett med tre personer: Brynolf Botildsson (Familj
1), Törne Botildsson eller Jonsson (Familj 2), och Algot Jonsson (Familj 13). Brynolf och
Algot förmodas vara hel- eller halvbröder till Törne. Flera indicier pekar på samband mellan
dem. Algot och hans son Birger förde hjorthornsvapen, vilket även Törnes förmodade son
Mats gjorde. Biskop Brynolf Algotsson (Algotssönernas ätt, se ÄSF I:1, s. 2) kallar Törne sin
blodsfrände, medan Brynolf Botildsson och Algot Jonsson hade samma förnamn som biskopen
och dennes far. Metronymikon Botildsson är mycket ovanligt. Alla tre tillhörde det sena
1200-talets västsvenska högfrälse med anknytning till Värmland, där Törne och Algot båda
var lagmän.

Vapen: Ett hjorthorn med taggarna åt sinister. Detta sköldemärke har hos en del släktmedlemmar
varierats genom att hjorthornet vänts åt andra hållet (så hos Törne Karlsson, Familj
6, Ingegerd Ingelsdotter, Familj 11, och Ingel Jönsson, Familj 12), vänts nedåt (Ingel Törnesson,
Familj 11) eller kombinerats med annan bild (Algot Jonsson och hans son Jöns Algotsson,
Familj 13, samt Knut Matsson, Familj 3). Gilke Håkansson (Familj 10) förändrade för sin del
sköldemärket till en hjorthornskrona. Tre olika hjälmprydnader är belagda, se Mats Törnesson
(Familj 3), Ingel Törnesson (Familj 11) och Törne Karlsson (Familj 6).

Ättenummer

Frälsesläkt

Ursprung

Sverige, Värmland

Adlad

Frälsesläkt, nämnd 1279

Introducerad

Utdöd svärdssidan

1477 eller 1478

Utdöd spinnsidan

Status

Uradel