von Vegesack - Friherrlig - Nr. 379
Utgrenad ur adliga ätten von Vegesack nr 679, se dito.
Generaladjutanten, översten och sekundchefen för Göta gardesregemente sedermera generallöjtnanten och generalinspektören Eberhard Ernst Gotthard von Vegesack (1763–1818) upphöjdes i friherrlig värdighet 1802 9/12 av konung Gustav IV Adolf, men brevet undertecknades först 1828 13/12 på Stockholms slott av konung Karl XIV Johan. Sönerna introducerades 1830 14/9 under nr 379 utan det i 37 § 1809 års regeringsform stadgade villkoret.
Friherrebrevet i original är sedan 1893 donerat till Riddarhuset.
SAK 2022.
Blasonering
”… En Sköld, omgifven af en gyllene kant eller Ram, som är rundt omkring belagd med femton blå kulor, tre på den öfra, fyra på den nedra sidan och fyra på hvardera af de andre tvänne sidorne, alla på lika afstånd ifrån hvarandra. Skölden är på längden klufven i tvänne lika delar: af de deraf upkomne Fält är det högra blått, deruti synes en uprätt stående Wildman af naturlig färg, med hufvudet åt höger vändt och omlindadt med en grönskande krans; hakan beväxt med ett gråaktigt Skägg. Medjan är omgjordad med en lika krans, som han bär om hufvudet, och i den venstra uphöjda handen håller han en vid öppningen sammanhållen liten Säck af hvit färg. Det venstra fältet är på tvären åter fördeldt uti tvänne fält, af hvilka det öfra är rödt. Deruti upreser sig ett åt höger vändt gyllene Lejon, med utsträckt tunga, uplyftade framfötter och upslängd svans. I det nedra fältet, som är af silfver, synas från en grönskande mark upväxa tvänne blå Liljor med sina spiror och utåt böjda stjelkar, hvardera stjelken på yttre sidan försedd med tvänne gröna blad. Skölden är betäckt med en Friherrlig Krona emellan tvänne framåt vände, med gyllene charner och halskedjor samt Friherrliga kronor prydda öppna Tornerhjelmar. Ifrån hvardera af dessa hjelmar uppstiga 2:ne hvita, utåt veftande, Strussfjädrar, framför hvilka äro stälde, på högra hjelmen, tvänne Hammare af blå färg, i kors öfver hvarandra eller bande- och barrevis, med hamrarne uppåt vände, och på den wenstra, äfven bande- och barre-vis, tvänne förgyllde Metall-canoner, med uppåt vände mynningar. Skölden uppehålles på ömse sidor af en Wildman med grönskande kransar om hufvudena och midjorne, hållandes den till höger i högra handen och den till venster i venstra handen hvardera en nedåt vänd så kallad Herculis klubba. Om sina hakor bära de ett gråaktigt skägg. Altsammans hwilar på en prydlig gyllene Fotställning aldeles såsom Wapnet här ofwan med med sina rätta och egenteliga Färgor afmåladt finnes.”
Friherrebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2017-04-21.
