Wasastjerna - Adlig - Nr. 2196
Ätten bestod ursprungligen av två obesläktade grenar, den Falanderska och den Bergvaldska.
Den Falanderska grenen anges härstamma från en Mattias Andersson (född på 1500-talet), bergsman i Falan (Falun) vid Stora Kopparberget i Dalarna. Han uppges vara fader till den med visshet äldste kände stamfadern Erik Falander (1607/8–1672), vilken blev kyrkoherde i Gamlakarleby i Finland.
Hans sonsons son, rådmannen i Vasa i Finland och kommerserådet Abraham Falander (1746–1815)adlades tillsammans med lagmannen Anders Johan Bergvald (se nedan) med namnet Wasastjerna, 1808 17/10 i Högkvarteret i Lemlands Prästgård på Åland av konung Gustav IV Adolf, för deras vägran att svära trohetsed till ryske kejsaren. De introducerades tillsammans 1809 8/8 under nr 2196.
Den Falanderska grenen som i huvudsak varit bosatt i Finland immatrikulerades 1818 6/2 på Finlands Riddarhus under nr 162 bland adelsmän och fortlever där inklusive huvudmannagrenen.
Den Bergvaldska grenen härstammar från Småland med bonden Anders i Annerstads socken (senare delen av 1600-talet och början av 1700-talet) som äldste kände stamfader.
Hans sonson, lagmannen vid Vasa hovrätt Anders Johan Bergvald (1744–1828) adlades tillsammans med kommerserådet Abraham Falander (se ovan). Han slöt dock själv sin ättegren 1828 7/5 och ätten utgick i Sverige med honom.
Emellertid överflyttade en medlem av den Falanderska grenen till Sverige 1891, men slöt själv sin gren på svärdssidan 1925 13/11.
En annan gren återvann 1982 representationsrätt på Sveriges Riddarhus, men utgick 2007 14/9.
Ättemedlemmar med svenskt medborgarskap redovisas nedan. Beträffande övrigt personbestånd se Finlands Adelskalender.
Den Falanderska grenen har gemensamt ursprung med adliga ätten Tigerstedt nr 1227.
Originalsköldebrevet förvaras i Finlands Riddarhus.
Har du information/tillägg till stamtavlan?
Vi vill hela tiden bli bättre – berätta vad du tycker, så tar vi det vidare.
Tillägg/Rättelse
”*” anger obligatoriska fält
SAK 2022.
Blasonering
”… En med en Barre af Silfwer belagd Sköld, i hwars öfra Fält, som är Purpur färgadt wiser sig en Gyllene Vase, och i det nedra, som är blått en femuddig stjerna af Silfwer. Midt på barren ligger en grönskande Eklöfs krans. Den öppna Tornere Hjelmen är betäckt med en af Purpur, Silfwer och blått wriden Hjelmkrans, ofwan hwilken äro i kors lagda twänne grönskande Palmqwistar, hwaröfwer lyser Försynens Sinnebild, eller ett af en Gyllene trekant omfattadt öga, som sprider Gyllene strålar. Wapentäcket eller det så kallade Löfwärket, som till midtlen af Skölden, den samma omgifwer, är utantill af Silfwer, men innantill på högra sidan blått och på den wenstra Purpurfärgadt. Nedra delen af Skölden stödjes af twenne till främre hälften synliga liggande Lejon af naturlig färg på en Gyllene fotställning; Aldeles som det samma här med sina rätta och egenteliga färgor afmåladt finnes.”
Sköldebrevet i original, FRH.
Transkription: Göran Mörner, 2017-05-04.
