von Rosen - Friherrlig - Nr. 290
Gammal medeltida adlig ätt från Baltikum. Modernare forskning gör gällande att ätten har gemensamt ursprung med ätten von Buxhoeveden och härstammar från trakterna norr om Bremen i Tyskland. Företrädare för ätten framträdde i mitten av 1200-talet i Livland och Estland såsom vasaller till konungen av Danmark och biskopen av Riga. Äldste kände dokumenterade medlem är en Helmoldus de Luneborg, vilken 1224 var korsfarare i Livland och 1225 deltog i erövringen av Wierland. Hans sonson var lantrådet i Harrien och Wierland tillika danska riksrådet Woldemar von Rosen (nämnd 1282 och levde 1305). Ätten förgrenade sig med tiden i ett flertal linjer.
De svenska släktgrenarna tillhör linjen Hochrosen. Deras gemensamme stamfader är ryttmästaren i svensk tjänst, Robert von Rosen (född senast 1595 och död 1629/30) till bl.a. Sonorm i Ampels socken i Estland och Schönangern i Rauge socken i Livland.
Hans ättlingar i fjärde led, de tre bröderna, kaptenen vid Dalregementet sedermera generalmajoren Otto Wilhelm von Rosen (1711–1799), kaptenen Fredric Johan von Rosen (1709–1761), och kornetten vid Livregementet till häst sedermera majoren Axel Didric von Rosen (1717–1801), naturaliserades tillsammans genom kunglig resolution 1746 3/12 av konung Fredrik I. De introducerades 1752 8/6 under nr 1905.
Axel Didrics ättegren utgick 1813 20/6 och Fredric Johans 1857 11/9, varvid den adliga ätten utgick.
Emellertid hade Otto Wilhelm von Rosen (se ovan) upphöjts i friherrlig värdighet 1772 13/9 på Stockholms slott av konung Gustav III och introducerades 1776 9/5 under nr 290.
Den yngre grenen är bosatt i Frankrike.
Ätten har gemensamt ursprung med grevliga ätten von Rosen nr 85.
Friherrebrevet i original är sedan 2010 deponerat i Riddarhuset.
SAK 2022.
Blasonering
”… hwar wid han kommer att bibehålla deβ förra Adeliga Stam-Wapen, med följande förbättrning, nämligen: Ofwan på Skölden wisa sig Twänne emot hwarannan wände öppne, och med Friherre Kronor krönte Torner-Hjelmar, samt emellan dem en Friherrlig Krona. Uppå den Högra Hjelmen upspringa Twänne Hermeliner af naturlig Färg på hwardera sidan af Sex På-fogels Fjädrar, Trenne nederst wid Hjelmen, och de öfrige Trenne der ofwanföre stäldte, hwilket är denne Ättens förra Hjelm-prydnad: Men uppå den wänstra Hjelmen äro Twänne utslagne Wingar, wäxelwis midt i tu fördelte af Rödt och Guld, mellan hwilka sträcker sig en Blå Mur, hwaröfwer Trenne Femuddige Stjernor af Silfwer bjelkewis bredewid hwarannan lysa. Skölden hålles till Höger af en Gyllende Grip, och till Wänster af ett Gyllende Leijon, bägge tillbaka seende, stående på en Röd Piedestal; Alldeles som detta Wapen med sina rätta färgor här hos afmåladt finnes.”
Friherrebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2016-05-21.
