Toll - Adlig - Nr. 2078 C
Ätten härstammar från Tyskland. Den med visshet äldste kände stamfadern är Oswald Toll i Wittenberg (känd 1525–1548). Ätten inkom till Ösel i mitten av 1500-talet. Oswalds sonson, mannrichtern på Ösel, Christian Toll till Medel i Carmels socken (död ca 1642), är stamfader för de på de baltiska riddarhusen i Estland, Livland och på Ösel inskrivna ätterna Toll. En av dessa upphöjdes i rysk grevlig värdighet, en i preussisk friherrlig värdighet och de övriga i rysk baronvärdighet. Christian Toll är även stamfar för de svenska grenarna av ätten.
Hans ättling i fjärde led, ryttmästaren sedermera fältmarskalken och en av rikets herrar, Johan Christopher Toll (1743–1817), jämte dennes äldre bröder, majoren i armén och ryttmästaren vid Norra skånska kavalleriregementet sedermera översten Eric Ludvig Toll (1737–1800) och löjtnanten vid Björnbergska regementet och kaptenen i fransk tjänst sedermera kaptenen vid Jönköpings regemente, Carl Gustaf Toll (1741–1817), samt kusinen majoren Carl Fredric Toll (1718–1784), naturaliserades i nämnd ordning som svenska adelsmän 1772 13/9 på Stockholms slott av konung Gustav III med bibehållet namn och vapen. De introducerades 1776 9/5 under nr 2078, sedermera 2078 C.
Johan Christopher Toll uppflyttades 1786 27/11 såsom varande kommendör av Svärdsorden i dåvarande andra klassen, riddarklassen, till kommendörsätt under nr 2078 A. Han upphöjdes 1799 i friherrlig värdighet och introducerades 1800 under nr 314 varvid kommendörsätten utgick, se friherrliga ätten Toll nr 314.
Eric Ludvig Toll uppflyttades 1800 14/6 såsom varande kommendör av Svärdsorden i dåvarande andra klassen, riddarklassen, som kommendörsätt under nr 2078 B, men slöt själv sin ätt 1800 7/8.
Carl Fredric Tolls ättegren immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 6/2 under nr 150 bland adelsmän. Ätten är utgången i Finland, men fortlever i Ryssland och Ukraina. Beträffande denna grens personbestånd se Finlands Adelskalender.
Medlemmar av fjärde yngre grenen är bosatta i Frankrike och Schweiz.
Med ätten sammanhör friherrliga ätten Toll nr 314, se dito.
Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Toll nr 1777.
Blasonering
”… En Klufven Skjöld, högra Fältet af Skjölden mitt uppå tvären Fördelt, ofwantill Rödt och nedantill af Silfver, uti hvilka Fält mitt öfver Delningen ses ett till höger gående Gyllene Krönt Leijon, Wänstra Skjöldens Fält likaledes tvärdelt, ofvantill af Silfwer och nedantill Rödt: Öfver hvilka bägge Fält rinner en Blå Ström Bandevis; Uppå Skjölden är en öppen med Tysk Adelig Krona krönt Tornerhjelm; Utur den Samma upreser sig Tvänne ihopasatte Vingar af Guld, vändande sig bägge till vänster. Skjölden uppehålles till höger af en Naturlig med Ekelöfs Hufvudbonad och LifGjördel försedd Wildman, Stödjande Sig på sin Klubba, och till Wänster af en Svart modig Häst, bägge stående, liksom Skjölden; på en gyllene decorerad Pied d’Estal, aldeles som det samma här frammanföre, med sine rätta färgor afmålat finnes.”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 14:036.
Transkription: Göran Mörner, 2020-09-20.