Toll - Friherrlig - Nr. 314
Utgrenad ur kommendörsätten Toll nr 2078 A och adliga ätten Toll nr 2078 C, se den senare.
Generaladjutanten, översten och chefen för Södra skånska kavalleriregementet sedermera fältmarskalken och en av rikets herrar Johan Christopher Toll (1743–1817), uppflyttades 1786 27/11 såsom varande kommendör av Svärdsorden i dåvarande andra klassen, riddarklassen, som kommendörsätt under nr 2078 A.
Han upphöjdes i friherrlig värdighet enligt primogenitur 1799 16/11 på Stockholms slott av konung Gustav IV Adolf och introducerades 1800 21/2 under nr 314, varvid kommendörsätten utgick.
Johan Christopher upphöjdes ytterligare i grevlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar grevlig värdighet, 1814 31/8 i Uddevalla av konung Karl XIII. Han introducerades sedan 1815 2/7 under nr 127, varvid hans ättegren av den friherrliga ätten utgick. Han slöt själv sin grevliga ätt 1817 21/5.
Såsom utan arvinge upphöjdes Johan Christopher Tolls brorson, äldsta son till brodern Carl Gustaf, kammarherren, överadjutanten och majoren i armén sedermera översten Gustaf Philip Adam Toll (1782–1865), adliga ätten nr 2078 C, i friherrlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar friherrlig värdighet, genom kunglig resolution given 1813 28/1 på Stockholms slott av konung Karl XIII, med adoption på farbroderns namn, vapen och nummer. Han introducerades sålunda samma år 24/5 på nummer 314.
Friherrebrevet i original från 1799 liksom grevebrevet i original i privat ägo.
Valspråk: Ståndaktighet.
SAK 2022.
Blasonering
”… En Klufven och delad Sköld, i hvars högra hälft, som består af tvänne fält, det öfra rödt och det nedra af silfver, visar sig et på bakföttren uprest samt till höger gående Krönt Leijon af guld. Snedt öfver den venstra hälften af Skölden, som äfvenväl har tvenne fält, men det öfra af silfver och det nedra rödt, löper bandevis en blå ström. Midt ofvan uppå Skölden står en Friherrlig Krona, emellan tvänne med gyllene böglar försedde Tornere-hjelmar, hvardera jemväl med dylik Krona betäckt. Utur den till höger ställda upstiga tvänne med fjädrarne åt vänster vända gyllene vingar; och utur den vänstra Hjelmkronan upsträckas tvänne stålklädda armar, som tillsammans uprätt öfver sig hålla en i mitteln blå, men rundt derom kring af sju glänsande påfågel-fjädrar sammansatt solskärm. Skölden uppehålles till höger af en naken villd man, försedd med Krans af grönskande löf omkring hufvudet och lifvet, och förande i högra handen en nedvänd Klubba; Till venster af en uprest, sig tillbaka seende svart häst. Piedestalen, hvarpå dessa Sköldhållare hvila, är nedanom Skölden behängd med et band af silfver, på hvilket tecknat finnes Ättens valspråk: Ståndaktighet; Aldeles såsom detta vapen med sina rätta och egenteliga färgor här afmåladt finnes.”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 16:035 (1799-11-16).
Transkription: Göran Mörner, 2020-09-20.
