Thott - Friherrlig - Nr. 301
Medeltida frälseätt från Skåne, en av de äldsta och mest kända och idag den enda kvarlevande ursprungligt skånska ätten. Äldste kände medlemmen är riddaren Thord Aagesen (död 1301 och då kallad Thaat), nämnd 1283 och 1288. Han är sannolikt farfader till den med visshet äldste kände stamfadern, riddaren Niels Aagesen Kyrning (död 1354), nämnd första gången 1315 och som kallade sig Kyrning efter moderns släkt men förde fädernevapnet, det Tottska vapnet (belagt 1348). Släktnamnet Tott blev vanligt först under 1500-talet.
Niels Aagesen Kyrnings ättling i nionde led, Knut Tott till Näs (1639–1702), blev i enlighet med fredstraktaten 1660 och kungliga resolutionen 1664 10/6 introducerad på Sveriges Riddarhus 1664 4/7 i dåvarande andra klassen, riddarklassen, under nuvarande nr 26. Han slöt själv ätten på svärdssidan 1702 8/4.
Emellertid naturaliserades hans kusinson, ryttmästaren Otto Tott till Skabersjö (1696–1758) 1756, och adopterades och introducerades samma år under sin frändes nummer, nuvarande nr 26.
Ättens siste manlige medlem, överstelöjtnanten och landshövdingen i Malmöhus län, Tage Thott (1739–1824), upphöjdes i friherrlig värdighet 1778 27/12 på Stockholms slott av konung Gustav III. Han introducerades 1779 1/3 under nr 301 varvid den adliga ätten utgick på svärdssidan.
Med ätten sammanhör grevliga ätten Thott nr 114, se dito.
Ytterligare två grenar av ätten har introducerats på Riddarhuset. Åke Henriksson Tott till Sjundby (död 1640) introducerades i andra klassen, riddarklassen, 1625 (10/3–4/4) under dåvarande nr 22 med namnet Tott af Sjundby, men ätten uteslöts ur matrikeln 1654 enär den var introducerad i högre värdighet. Sonen Claes Tott (1630–1674) hade nämligen för faderns förtjänster upphöjts i grevlig värdighet 1652 20/3 på Stockholms slott av drottning Kristina och introducerats samma år 15/10 under nr 16 med namnet Tott. Han slöt dock själv ätten 1674 15/7.
Erik Tott (död 1629) till Skebo (Skedebo) introducerades i tredje klassen, svenneklassen, 1625 (10/3–4/4) under nr 56, nuvarande nr 88, med namnet Tott af Skedebo, men ätten utdog på svärdssidan redan 1659 12/3.
Friherrebrevet från 1778 i original i privat ägo.
Grevebrevet från 1652 i original förvaras i Finlands Riksarkiv.
SAK 2022.
Blasonering
”… En fyrdelad skiöld, uti hvilken det första och fjerde fäldtet är rödt samt det andra och tredie af guld. Uppå skölden sees tvenne med friherre cronor täkte öpne tornerehjelmar och emellan dem på sjelfva skiölden hvilar en större friherre crona. Uppå den högra hjelmen äre tvänne utvände buffelhorn, skiftevis emot hvarannan afdelade med guld och rödt, och uppå den vänstra tvänne på lika sätt med guld och rödt fördelade strussfjädrar, emellan hvilka ses ett rödt kors, utböjdt vid spikarne. Sköldhållare äro 2:ne naturligt målade svarta örnar med utvände hufvuden, stående lika som skölden på en ornerad gyllende pied d’estal. Aldeles som detsamma här med sine egenteliga färgor afmåladt finnes. . . .”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, Stf 03:123-128.
