Strömfelt - Grevlig - Nr. 106
Utgrenad ur friherrliga ätten Strömfelt nr 105, se dito.
Konteramiralen och landshövdingen över Östergötlands och Vadstena län, friherre Fredric Georg Strömfelt (1738–1814), jämte yngre brodern generallöjtnanten, överkammarherren hos drottningen, översten och chefen för Kronobergs regemente friherre Carl Axel Strömfelt (1740–1821), upphöjdes i grevlig värdighet enligt primogenitur, innebärande i detta fall att värdigheten tillfaller Fredric Georgs äldste son och sedermera hans äldste son, son efter son, och om denna gren utgick skulle värdigheten ärvas på samma sätt inom Carl Axels gren, 1799 16/11 på Stockholms slott av konung Gustav IV Adolf och introducerades 1800 21/1 under nr 106.
Carl Axel slöt själv sin ättegren 1821 9/12.
Grevebrevet i original i privat ägo.
Valspråk: Cuique suum »Åt var och en det honom tillkommer«.
SAK 2022.
Blasonering
”… En klufven och delad sköld, midt uppå belagd med en mindre eller så kallad hjert-sköld, som bär ättens urgamla adeliga sköldemärke, trenne barrevis eller från vänstra öfra til nedra högra löpande strömmar af silfver i blått fält. Af de fyra fält, af hvilka den grefveliga skölden består, är det första eller öfra högra barrevis styckadt och företer ett på bakfötterne stående til höger vändt lejon, som förer ett bart svärd i högra framfoten, varandes den öfra delen af fältet svart samt det halfva deruti stälda lejonet af guld men fältets nedra del af guld och det halfva, deruti befindteliga lejonet svart. I det andra eller öfra vänstra fältet förekommer en blå chef, som förer trenne bjelkevis stälda sexuddiga stjernor af guld samt i den nedan om chefen befindteliga röda rosor, två och en satte. Det tredje eller högra nedra fältet är lika med det andra och det fjerde eller vänstra nedra fältet lika med det första. Ofvanuppå skölden stå trenne med gyldene böglar försedde torner-hjelmar, hvardera betäckt med en grefvelig krona af guld. Ifrån den medlersta hjelmen upväxa tvänne buffelhorn, det högra til öfre hälften blått och til den nedra af silfver, det vänstra til öfra hälften af silfver och den nedra blått. Ifrån den til höger stälda hjelmen upsträcka sig tvenne blå vingar, hvarimellan en med udden upåt vänd gyldene pil är stolpevis uprest. Ofvan ifrån den til vänster stälda hjelmen sväfva på gyldene stänger til höger en svensk krono-flagg af blå färg, märkt med ett gyldene korss, och til vänster en hvit fana, märkt med ett rödt uprättstående lejon, som i högra framfoten förer en upspänd båga. Skölden uppehålles til höger af en sig tilbaka seende gyllene grip och til vänster af ett likaledes sig tilbaka seende rödt lejon. Uppå piedestallen, hvarpå sköldhållarne stå, ligger nedan om skölden ett hvitt band, på hvilket ättens valspråk Cuique suum finnes tecknadt. Aldeles såsom det här med sine rätta och egenteliga färgor afmålat finnes. . . .”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 16:030.
