Standertskjöld - Adlig - Nr. 2126
Släkten härstammar från Åbo i Finland. Äldste kände stamfader är professorn i skaldekonst vid Åbo universitet tillika kontraktsprosten i Virmo, Erik Johannis Justander (1623–1678).
Hans sonsons son, fänriken vid arméns flotta sedermera majoren Henric Johan Justander (1733–1809), adlades 1772 13/9 på Stockholms slott av konung Gustav III, bl.a. för förtjänster i samband med regementsförändringen, med namnet Standertskjöld. Han introducerades 1778 19/10 under nr 2126.
Ätten som inte varit representerad i Sverige efter 1809 fortlever i Finland, där den immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 28/1 under nr 158 bland adelsmän.
Godsägaren Herman Sigfrid Standertskjöld (1854–1934) adopterades 1869 7/6 på den finländska friherrliga ätten Nordenstams nummer 46 med namnet Standertskjöld-Nordenstam. Denna gren fortlever i Finland och en medlem därav har erhållit svenskt medborgarskap.
Generalmajoren Carl August Standertskjöld (1814–1885) upphöjdes 1874 20/11 i finländsk friherrlig värdighet och introducerades 1876 11/2 under nr 52 bland friherrar och även denna gren fortlever.
Beträffande övrigt personbestånd se Finlands Adelskalender.
Originalsköldebrevet är sedan 1954 deponerat i Riddarhuset.
SAK 2022.
Blasonering
”. . . En klufwen Skjöld, hwars Högra Fält är af Silfwer, och det Wänstra Blått. I det Högra Silfwer Fältet är Stolpewis upprest en Blå Standert eller Flagg; Flaggstången är Swart, och Desz Knapp af Guld. I det Wänstra Blå Fältet ligger ginbalke-wis en Gyllende Romersk Lans, öfwerlagd midt uppå med en Romersk Skjöld af Gull. Ofwanpå Skjölden är en öppen Tornerhjelm hwaruppå upreser sig den öfra halfwa delen af en Swart Björn, hållandes i den Högra Foten ett upprest Swärd af Silfwer, hwars Fäste är af Gull. Hjelm-Kransen är wriden af Gull, Blått och Silfwer, och Löfwärket är fördeladt af samma Färgor. Aldeles som detta Wapen med sina rätta Färgor härhos afmåladt finnes.”
Sköldebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2015-06-21.
