Rosensvärd - Adlig - Nr. 2144
Äldste kände stamfader är köpmannen i Aalborg i Danmark, Peter Johansen Brandt (ca 1621–1668). Hans son, Johan Petersson (1655–1717), vilken inkom till Sverige 1687 blev amiralitetspredikant och slutligen superintendent vid Amiralitetet i Karlskrona och kyrkoherde i Ramdala och Jämjö församlingars pastorat i Lunds stift.
Hans sonsöner, löjtnanten vid Amiralitetet och i fransk tjänst sedermera konteramiralen Adolph Fredric Pettersen (1753–1799) och dennes äldre broder överstelöjtnanten vid arméns flotta, Carl Reinhold Pettersen (1739–1790), adlades i nämnd ordning 1781 27/9 på Drottningholms slott av konung Gustav III med namnet Rosenswärd. De introducerades 1788 26/1 under nr 2144.
Adolph Fredrics ättegren utgick på svärdssidan 1825 21/6 och Carl Reinholds ättegren utgick på svärdssidan 1933 14/9 och spinnsidan 1965 20/3.
Emellertid hade ytterligare en broder, översten i örlogsflottan sedermera konteramiralen och kommendanten i Karlskrona, Nils Elias Petterson (1743–1817), adlats jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar adlig värdighet, 1809 29/6 på Stockholms slott av konung Karl XIII med adoption på brödernas ätt. Han tog dock aldrig introduktion.
Nils Elias sonsons son, kaptenen vid flottan Otto Pettersén (1841–1929), fick dock genom kunglig resolution given 1897 16/7 på Stockholms slott av konung Oskar II återställande av försutten tid för introduktion, vilken beviljades med namnet Rosensvärd 4/12 samma år.
En gren av släkten var sedan mitten av 1800-talet bosatt i Egypten, men modernare uppgifter saknas och det är därför osäkert om den fortlever.
Förutom huvudmannen bär övriga släktmedlemmar namnet Rosensvärd efter tillstånd genom kunglig resolution 1898 och 1950.
Originalsköldebrevet från 1781 är sedan 1951 deponerat i Riddarhuset och originalresolutionen från 1897 i privat ägo.
SAK 2022.
Blasonering
”… En Fransk Skjöld i twänne lika delar twärt fördeld, det öfra Fältet Silfwer, det nedra Rödt, belagd med ett upprättstående Swärd af Stål, emellan twänne dubbla Röda Rosor, Spetsen omgifwes af en grön Lagercrants. Fästet, som är af Guld med wriden Kafle sträcker sig ned i det röda Fältet, och derunder ses twänne korszwis lagde Canoner af samma Metall med upåt wände Mynningar, Boureletten ofwanpå den öpna Tornerhjelmen är sammanwriden af Blått och Guld, derutur upstiger ett framseende Mennisko-Hufwud, omgifwit på Americanske sättet af en hwit Bindel, med Röda, Gröna och Blå Fjädrar besatt, samt på högra sidan derom, Kongliga Swänska Amiralitets Flaggan, och på den wänstra en hwit, eller den Kongliga Franska Flaggan; Löfwärket är Blått och Guld; Aldeles som detta Wapen med sina rätta Färgor här afmålat finnes.
Sköldebrevet i original, RHA, (1781-09-27).
Transkription: Göran Mörner, 2017-01-21.
