Mannerskantz - Kommendör - Nr. 2082 A

Ätten består av två icke befryndade grenar.
Den äldre grenen härstammar från kyrkoherden i Vetlanda pastorat av Växjö stift Magnus Johannis Kellander (död 1671), som sannolikt härstammade från Göhestra i Källeryds socken i Jönköpings län.
Hans sonsons son, kaptenen vid fortifikationen sedermera generalen Nils Kellander (1738–1809), och dennes broder kaptenen vid fortifikationen och kommendanten på Varbergs fästning sedermera överstelöjtnanten Sven Kellander (1727–1801), adlades 1772 13/9 på Stockholms Slott av Konung Gustav III med namnet Mannerskants, och introducerades 1776 9/5 under nr 2082.
Bliven kommendör av Svärdsorden 1797 1/11 uppflyttades Nils Mannerskants i dåvarande andra klassen, riddarklassen, som kommendörsätt under nr 2082 A.
Sven Mannerskants kvarblev i den adliga ätten vilken erhöll nr 2082 B, men slöt själv ätten på svärdssidan 1801 19/7.
Nils Mannerskants slöt själv sin ättegren inom kommendörsätten på svärdssidan 1809 16/7.
Den yngre grenen härstammar från Skåne. Äldste kände stamfader är proviantmästaren och rådmannen i Helsingborg Håkan Thorsson (död 1690). Hans sonson var majoren vid fortifikationen och generalkvartermästarelöjtnanten Carl Magnus Råbergh (1700–1778).
Dennes två söner, majoren Carl Råbergh (1747–1817), och revisionssekreteraren i Justitierevisionsexpeditionen Johan Fredric Råbergh (1750–1831), adlades genom kunglig resolution given 1802 9/12 på Stockholms Slott av Konung Gustav IV Adolf, och då generalen Nils Mannerskants (se ovan) saknade manlig arvinge skulle de intagas på dennes introducerade ätt och kalla och skriva sig Mannerskants, samt introducerades de sålunda 1803 8/1 under nr 2082 A.
Johan Fredric slöt själv sin ättegren 1831 2/12, medan Carls ättegren och hela ätten utgick på svärdssidan 1975 28/6 och på spinnsidan 2014 18/1.
Originalsköldebrevet från 1772 i privat ägo.
(SAK 2013)