Liljencrantz - Friherrlig - Nr. 297
Släkten uppges enligt obestyrkt uppgift härstamma från Arboga med en Anders Joensson (död tidigast 1671) som äldste stamfader och som ska ha varit fader till efterföljande. Den med visshet äldste kände stamfadern är dock järnkrämaren i Stockholm, Sven Andersson Westerman (1646–1673).
Hans två sonsöner, kommerserådet sedermera riksrådet och presidenten i Kommerskollegium, den kände finansmannen, Johan Westerman (1730–1815) och brodern, assessorn i Svea hovrätt sedermera lagmannen i Uppland och landshövdingen Sven Westerman (1727–1797), adlades 1768 28/1 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik med namnet Liljencrants. Sköldebrevet är dock undertecknat av konung Gustav III. De introducerades 1774 20/12 under nr 2011.
Johan Liljencrants upphöjdes i friherrlig värdighet 1777 19/8 på Drottningholms slott av konung Gustav III och introducerades samma år 12/12 under nr 297. Han upphöjdes vidare i grevlig värdighet, se grevliga ätten Liljencrantz nr 120.
Sven Liljencrants upphöjdes i friherrlig värdighet 1778 27/12 på Stockholms slott av konung Gustav III med adoption på broderns friherrliga värdighet men tog aldrig introduktion. Hans ättegren och med den den adliga ätten utgick 1798 13/4.
Med ätten sammanhör sedan 1814 grevliga ätten Liljencrantz nr 120, se dito.
En gren överflyttade 1867 till USA och där skriver sig ättemedlemmar Liljencrants.
Originalsköldebrevet från 1768 är sedan 2017 donerat till Riddarhuset. Friherrebrevet i original från 1778 i privat ägo. Friherrebrevet i original från 1777 är sedan 1899 donerat till Riddarhuset. Vapenritning i original, med påskriven resolution om introduktion, approberad 1773 20/1 på Stockholms slott av konung Gustav III förvaras i Riddarhuset.
SAK 2022.
Blasonering
”… En swensk blå Skiöld, hwaruti förekomma Twänne till medlet af Skiölden emot hwarannan upreste och öfwerst twärt afskurne bielkar af Guld, öfwer hwilcka i bredd synas Trenne Gyldene metkrokar uti Triangulaire ställning och inemot Skiöldfoten emellan Bielckarne, en upwänd Heraldisk Lilja af Silfwer. Uti Friherrliga Skiölden, är Första och Fierde Fältet af Guld och det Andra och Tredje Rödt. Uti det Första är en blå Barre, belagd med en Gyldene Krona emellan Twänne Penningar af Silfwer. Uti det Andra äro Trenne Sneckor af Silfwer Twå och En satte. Det Tredje innehåller Trenne Gyldene Bien, likaledes stälde. Uti det Fierde är en blå Barre, öfwerlagd med en krönt Nyckel af Guld. Skiölden är betäckt af en Friherrlig Krona emellan Twänne med Friherre-Kronor prydde öpne Tornerehielmar, af hwilcka den Högra bär en Lilja af Silfwer, omgifwen af en Grön Lagerkrants. Utur den Wenstra åter sträcker sig en swart Tranefot, som håller en Silfwersnäcka, imellan twänne blå Wingar, märkte med Twänne emot Hwar annan stälde gyldene Bielkar. Det Friherrliga Wapnet bewaras till Höger af en swart Drake och till Wenster af en Delphin af Naturlig färg. Altsammans hwilar på en Piedestal af Guld, Zirad med Festons af Lager. Aldeles som det uti thetta Wårt gifne Bref afmålat och afritat finnes här bredewid.”
Friherrebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2019-04-28.
