Langenskiöld - Adlig - Nr. 2081

Finländsk släkt från trakten av Borgå med frälsemannen Jacob Long i Kråkö (nämnd tidigast 1538) som äldste kände stamfader.
Hans ättlingar i sjunde led, kaptenen vid Nylands och Tavastehus läns dragonregemente sedermera majoren Johan Henric Lang (1724–1782) och dennes broder, löjtnanten vid Nylands och Tavastehus läns dragonregemente sedermera överstelöjtnanten Lars Adam Lang (1731–1807), adlades i samband med konung Gustav III:s statsvälvning 1772 13/9 på Stockholms slott av nämnde konung med namnet Langenskiöld. De introducerades 1776 9/5 under nr 2081.
Johan Henrics ättegren utgick på svärdssidan
1783 31/7.
Ätten, som efter 1809 inte var representerad i Sverige, immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 20/1 under nr 152 bland adelsmän.
Huvudmannagrenen upphöjdes i finländsk friherrlig värdighet 1860 15/4 i S:t Petersburg av storfursten av Finland tsar Alexander II och introducerades på Finlands Riddarhus 1860 20/9 under nr 45 bland friherrar.
Nedan upptagna yngre linje av friherrliga huvudmannagrenen överflyttade till Sverige 1892 och återvann representationsrätt på Sveriges Riddarhus 1898 1/7. Den yngre finländska adliga grenen utgick på svärdssidan 1919 23/12.
Ättemedlemmar vilka erhållit svenskt medborgarskap redovisas även nedan.
Beträffande övrigt personbestånd, se Finlands Adelskalender.
Originalsköldebrevet från 1772 och det finländska friherrediplomet från 1860 är sedan 1993 deponerade i Finlands Riddarhus. Vapenritning i original för den adliga ätten förvaras i Riddarhuset.