Lagerheim - Adlig - Nr. 2118 B
Ätten omfattar tre ättegrenar, varav den andra och den tredje tillhör samma släkt.
Ättens första ättegren omfattar idag kommendörsätten Lagerheim nr 2118 A, vilken adlades samtidigt och med samma namn och nummer som nedanstående Olof Elias Lagerheim, trots att något frändskap ej förelåg. Den uppflyttades 1800 som kommendörsätt i dåvarande andra klassen, riddarklassen, se kommendörsätten Lagerheim nr 2118 A.
Andra ättegrenen härstammar från Östergötland. Äldste kände stamfader är borgmästaren i Söderköping, Arvid Larsson (död 1647).
Hans ättling i femte led, sekreteraren i Kammarkollegium sedermera justitierådet och presidenten i Kammarkollegium, Olof Elias Weidman (1741–1823), adlades 1777 8/6 på skärgårdsfregatten Björn Järnsida, till ankars vid Billholms sund vid Korpo ström i Finland av konung Gustav III med namnet Lagerheim. Tillsammans med honom adlades även Carl Eric Bergqvist (Lagerheim), se kommendörsätten Lagerheim nr 2118 A. De introducerades tillsammans 1778 17/9 under nr 2118, vilket vid första ättegrenens uppflyttande som kommendörsätt 1800 med nr 2118 A ändrades till 2118 B.
Olof Elias upphöjdes vidare 1812 i friherrlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, se friherrliga ätten Lagerheim nr 341.
Ättegrenen utgick i Sverige på svärdssidan 1924 23/5 och på spinnsidan 1974 3/7 men fortlever med den 1901 till USA överflyttade huvudmannagrenen.
Den tredje ättegrenen har gemensamt ursprung med den andra. Olof Elias Lagerheims brorsbarn, två söner och två döttrar, adlades för faderns förtjänster 1805 1/3 på Stockholms slott av konung Gustav IV Adolf med adoption på farbroderns adliga namn och nummer. De var barn till biskopen över Skara stift, doktor Thure Weidman (1744–1828), sedermera justitierådet Olof Johan Weidman (1785–1834), sedermera landshövdingen i Gävleborgs län Lars Magnus Weidman (1786–1858), Anna Charlotta Weidman (1791–1864) och Fredrica Eleonora Weidman (1793–1830). Sönerna introducerades sålunda samma år som adlandet 27/11 under nr 2118 B.
Olof Johans gren utgick dock på svärdssidan 1926 7/1 och på spinnsidan 1968 26/3 medan Lars Magnus gren utgick på svärdssidan 1975 28/12, varvid ätten även utgick i Sverige på svärdssidan.
Ättemedlemmar skriver sig DeLagerheim.
Andra och tredje ättegrenen har gemensamt ursprung med adliga ätten Weidenhielm nr 1314.
Originalsköldebrevet från 1777 är sedan 1898 deponerat i Riddarhuset, och det från 1805 förvaras sedan 2009 i Stiftelsen Biblioteca Cronholmiana i Gränna.
Blasonering
”… En mitt i Tu Klufwen Skjöld, hwars Högra Fält är af Silfwer, och det wänstra Rödt. I hwardera Fältet är uprest en Lagerqwist, den till Höger grön och den till wänster af Silfwer. Öfwerst i Skjölden tindrar en Femuddig Stjerna, mitt i Tu Klufwen med Skjölden, hwilcken wäxlar Färgen med Hwardera Fältet. Ofwan på Skjölden är en Öppen Tornerehjelm, uppå hwilcken står uprest en wakande Trana af Naturlig Färg med Utslagne Wingar, wändande sig till Höger, emellan twenne små gröna LagerQwistar. HjelmKrantsen är wriden af Silfwer och Rödt. Hjelmen omgifwes på Hwardera sidan af Fem nedhängande StruszFjädrar, skiftewis hwita och Röda. Aldeles som det samma här bredewid med sina egenteliga och rätta Färgor afmålat finnes.”
Sköldebrevet i original, RHA (1777-06-08).
Transkription: Göran Mörner, 2019-04-28.