Horn af Åminne - Grevlig - Nr. 92
Medeltida frälseätt som härstammar från Finland. Äldste kände stamfader är Olof Mattsson (känd 1381–1415) i Åminne i Halikko socken i Åbo län. Hans son, Henrik Olofsson (levde 1448) till Åminne, erhöll 1407 7/12 av konung Erik XIII (av Pommern) bekräftelse på tidigare frälse genom frälsebrev för sig och sina efterkommande.
Henrik Olofssons sonsons son, befallningsmannen på Reval sedermera riksrådet, amiralen och fältmarskalken Claes Kristersson Horn (död 1566), upphöjdes i friherrlig värdighet 1561 29/6 vid konung Erik XIV:s kröning i Uppsala, bekräftat genom friherrebrev utfärdat 1561 10/8 i Vadstena av konung Erik XIV.
Ätten introducerades 1625 (10/3–4/4) med namnet Horn af Åminne under dåvarande nr 3, nuvarande nr 2, men utgick i denna värdighet på svärdssidan 1775 7/11.
Emellertid hade generallöjtnanten sedermera generalen av Kavalleriet friherre Friedric Horn (1725–1796), upphöjts i grevlig värdighet 1772 12/9 på Stockholms slott av konung Gustav III. Han introducerades 1775 20/12 med namnet Horn af Åminne under nr 92 men denna gren utgick på svärdssidan 1899 27/4.
Dock hade äldre brodern, presidenten i Krigskollegium friherre Gustaf Adolph Horn (1721–1793), upphöjts i grevlig värdighet genom kunglig resolution given 1772 12/9 på Stockholms slott av konung Gustav III, varigenom han skulle inbegripas i broderns grevebrev och introduceras under samma nummer men efter denne. Detta skedde också 1775 20/12 under nr 92.
Den adliga grenen av ätten Horn introducerades genom lottning 1625 (10/3–4/4) med namnet Horn af Kanckas under nuvarande nr 12, men utgick på svärdssidan 1728.
Den hade emellertid dessförinnan utgrenat sig i tre ätter, en friherrlig och två grevliga.
Riksrådet och fältmarskalken Gustaf Carlsson Horn (1592–1657), upphöjdes i grevlig värdighet 1651 26/3 på Stockholms slott av drottning Kristina med Björneborg i Finland som grevskap, och introducerades 1652 15/10 med namnet Horn af Björneborg under nr 9, men ätten utgick med honom själv på svärdssidan 1657 10/5. Dessutom upphöjdes han jämte två brorsöner, kusinerna generalmajoren av kavalleriet sedermera riksrådet, rikstygmästaren och fältmarskalken Gustaf Evertsson Horn (1614–1666), samt översten sedermera riksrådet, fältmarskalken och amiralgeneralen Henrik Henriksson Horn (1618–1693) i friherrlig värdighet 1651 30/4 på Stockholms slott av drottning Kristina, och de skulle skriva sig till Marienborg (Marienburg) i Livland. De introducerades 1652 15/10 med namnet Horn af Marienborg under nuvarande nr 21. Den förres ättegren liksom hela ätten utgick på svärdssidan 1728, och den senares ättegren utgick på svärdssidan 1718 20/10.
Generallöjtnanten och kanslirådet, sedermera riksrådet och kanslipresidenten samt lantmarskalken (tre gånger) Arvid Bernhard Horn (1664–1742), frihetstidens kände statsman och donator av den yngre lantmarskalksstaven, som upphöjts i friherrlig värdighet 1700 18/7 i Malmö av konung Karl XII men ej tagit introduktion, upphöjdes i grevlig värdighet 1706 27/6 i Huvudkvarteret Jaroslavice i Wolhynien i Polen. Han introducerades 1713 17/12, vilket senare skulle räknas som 1719, med namnet Horn af Ekebyholm under nr 53. Ätten utgick 1798 20/6 och därmed slöts den s.k. Kanckasgrenen.
Huvudmannagrenen överflyttade i mitten av 1800-talet till Mexiko och fortlever där.
Friherrebrevet från 1561 liksom grevebrevet från 1772 i original är sedan 2011 deponerade i Riddarhuset. Grevebrevet i original för grevliga ätten Horn af Björneborg förvaras i Riddarhuset, och grevebrevet i original för grevliga ätten Horn af Ekebyholm i privat ägo.
SAK 2022.
Blasonering
“… En Skjöld, genom ett Gyllende utbögt Korsz fördeld i Fyra Fäldt, och mitt uppå Korszet en Hjertskiöld, hwaruti förekommer Thras gamla Friherrliga Stamwapn, ett Swart på Yttra Kanten liggande Krumt Horn i gyllende Fäldt. Utaf Fördelningarne i Grefwe Wapnet är then Första och Fjerde Blå hwarutinnan Wj efterlåte them att föra Wårt Namns Chifre Nämligen ett Latinskt G, och theruti ett Romerskt III af Guld, Krönt med en Gyllende Kongelig Crona. I thet Andra och Tredje Fäldtet, som begge äro Röda, förekommer en Blå till Höger wänd och något bögd Wänster Arm, omknuten ofwan för Armbogen med ett Hwitt Kläde, warandes Handen Klädd med en Köller-färgad Cavallerie Handske, och icke mer än främsta Fingret theraf utsträckt. Ofwan på Skjölden ses Trenne Öpna och med Grefwelige Cronor af Guld Krönte Torner Hjelmar. Uppå then Medlersta Hjelm Cronan ses Twenne Swarta, uprätt stående Naturligt bögde Horn, och theremellan en stående och Strålar från sig kastande Wase af Guld. Utur then Högra Hjelm Cronan upräcker Twenne blåsande Estandar, thet Högra Blått tecknat med Trenne Gyllende Cronor, och thet Wänstra af Guld, hwaruppå ses Augusti Månads Teckn np och therunder ett Romerskt XIX, och emellen begge thesze Estandar ses en uprätt stående Trompet af Guld. Uppå then Wänstra Hjelm Cronan åter ses en i Generals Uniform uppå en Swart Häst ridande Man, till Höger wänd, med Utdragen Wärja, Warandes thesz wänstra Arm omknuten med ett Hwitt Kläde. Skjöldhållare äro, till Höger en Gyllende Grip med utsträckte wingar och Tunga, samt till Wänster en Swart Häst, begge tilbaka seende och upreste, ståndande, likasom Skjölden, uppå en Grönskande Marck. Aldeles som thet i thetta Wårt gifna Bref med sina rätta Färgor afmålat och afritat är.”
Grevebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2016-12-18 & Karin Borgkvist Ljung, 2017-11-24.
