Gedda - Adlig - Nr. 2168
Släkten härstammar från Bohuslän. Äldste kände stamfader är Gude (känd från 1534 men okänd till efternamnet, död 1589/94) kyrkoherde i Kville pastorat och kontraktsprost i Viken i dåvarande Oslo stift i det då norska Bohuslän. Namnet Gedda, med varierande stavningssätt, antogs inom släkten under andra hälften av 1600-talet. En 1700-talsuppgift om att Gude skulle ha varit son av en ”Axel Gedde” tillhörande en norsk adlig ätt G(j)edde kan avskrivas; någon sådan ätt synes inte ha existerat.
Gudes ättling i sjätte led, översten i armén, överstelöjtnanten och sekundchefen vid Livregementesbrigadens värvade infanteri Georg Gedda (1755–1806), adlades 1797 1/11 på Stockholms slott av konung Gustav IV Adolf med namnet Gedda, och introducerades 1800 4/6 under nr 2168. Hans ättegren utgör huvudmannagrenen.
En medlem av en äldre gren av släkten, ättling i sjunde led till ovannämnde Gude, kaptenen vid örlogsflottan, sedermera majoren och lotslöjtnanten Gude Axel de Gedda (1763–1828), adlades genom kunglig resolution given 1801 28/5 på Stockholms slott av konung Gustav IV Adolf. Han skulle upptas i adliga ätten Gedda nr 2168, skriva sig Gedda och introduceras under nr 2168. Han introducerades sålunda 1803 2/9 under nr 2168, och hans ättegren utgör den äldre adopterade ättegrenen.
Originalsköldebrevet från 1797 är sedan 2020 donerat till Riddarhuset.
(SAK 2025)
SAK 2022.
Blasonering
”… En Gyllene Sköld hwaruti befinnes en bandevis lagd Blå Gädda. Ifrån den öpna Torner Hjelmen, som är betäckt med en Hjelmkrants, wriden af Guld och blått upresas twänne med Gyllene stänger försedda hwita Fanor, emellan hwilka en med hufwudet uppåt wänd blå Gedda är stolpewis stående. Löfwärket omkring Skölden är utwändigt af Guld och inwändigt blått; Aldeles såsom detta Wapen med sina rätta och egenteliga färgor här afmåladt finnes.”
Sköldebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2015-04-30.
