Cronstedt - Kommendör - Nr. 1104 A
Den adliga ätten består av två genom giftermål befryndade släkter, Gavelius och Olderman.
Släkten Gavelius äldste kände stamfader är borgaren och rådmannen i Gävle Peder Hansson (död 1612). Hans son var justitieborgmästare i Stockholm och borgarståndets talman Peder Pedersson Gavelius (1601-1645).
Dennes son, direktören Mårten (Marten) Gavelius (1638–1709), adlades 1686 17/12 på Stockholms Slott av Konung Karl XI med namnet Cronstedt och introducerades 1689 6/2 under nuvarande nr 1104 (B), för att själv sluta sin ättegren 1709 5/6.
Släkten Olderman härstammar från Rostock i Mecklenburg, Tyskland. Äldste kände stamfader är handelsmannen i Stockholm Anders Olderman (död 1679). Han var gift med Anna Gerdes, vilken som änka gifte om sig med ovanstående Mårten Cronstedt.
Som den senare saknade barn adlades och adopterades styvbarnen, sedermera professorn i teologi vid Universitetet i Uppsala och kyrkoherden i Danmarks pastorat av Uppsala ärkestift Johan Olderman (1660-1697), sedermera riksrådet Jacob Olderman (1668-1751), om honom se grevliga ätten Cronstedt nr 83, sedermera generallöjtnanten Gabriel Olderman (1670-1757), se nedan, sedermera presidenten Carl Olderman (1672-1750), se nedan, Christina Olderman (född 1656) och Anna Elisabeth Olderman (1665-1737), vilka genom ett öppet brev givet 1693 18/3 i Stockholm av Konung Karl XI intogs i styvfaderns sköldebrev, samt introducerades sönerna 1693 3/11 under styvfaderns nummer. Johans ättegren utgick 1728 10/5.
Generalmajoren av infanteriet och översten för artilleriet, sedermera generalen av infanteriet och presidenten i Krigskollegium Carl Cronstedt (1672–1750), se ovan, upphöjdes i friherrlig värdighet 1718 3/8 i Håga vid Eda skans av Konung Karl XII och introducerades 1719 under nr 136, men ätten utgick på svärdssidan 1834 29/7.
Ätten utgrenade sig 1719 i friherrliga ätten Cronstedt nr 151, se gevliga ätten Cronstedt nr 83.
Genom att generallöjtnanten Gabriel Cronstedt (1670–1757), se ovan, 1748 utnämnts till kommendör av Svärdsorden uppflyttades ätten 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen, som kommendörsätten Cronstedt nr 1104 A, varvid den adliga ätten utgick.
Kommendörsätten utgick i Sverige 1862 23/6.
Emellertid hade ättens huvudmannagren immatrikulerats på Finlands Riddarhus 1818 30/1 under nr 70 bland adelsmän, men den liksom hela ätten utgick på svärdssidan 1979 5/9 och på spinnsidan 2010 27/9. En medlem av denna gren, senatorn och geheimerådet Carl Olof Cronstedt (1800–1883) upphöjdes i finländsk friherrlig värdighet 1870 8/2 och introducerades samma år 29/8 under nr 50 bland friherrar, men denna ättegren utgick med honom själv 1883 5/3, dock sedan hans svärson adopterats på den finländska friherrliga värdigheten.
En svensk gren som utflyttat 1856 och bosatt sig i Oceanien (Nya Hebriderna, Australien och Nya Zeeland) utgick på svärdssidan 1917 4/8 och på spinnsidan 1977 19/7.
Den äldre adliga ättegrenen har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Adelstierna nr 1441, adliga ätten Cederschiöld nr 1117 och adliga ätten von Gavel nr 1343.
Beträffande personbeståndet se Finlands Adelskalender.
Originalsköldebrevet från 1686 liksom det öppna brevet i original från 1693 är deponerade i Finlands Riddarhus. Friherrebrevet i original från 1718 förvaras sedan 1951 i Riddarhuset. Friherrebrevet i original från 1719 liksom grevebrevet i original är sedan 1904 respektive 1888 deponerade i Riddarhuset.
(SAK 2010)
Blasonering
.. en twärt öfwer fördeelt Sköld, hwars öfre deel blå, där uti en försölfrad Crona och nedre deel hwijt, hwar uti en af naturlig färg och sig i ring slående Orm af bildad är; Ofwan på Skölden en öpen Tornerehielm, där uppå twänne utsträkte hwijte dufwe wingar, hållandes emellan sig ett öpet Öga af Lijflig färg; hielmtäcket och bindan hwijt och blå, aldeles såsom det häriempte med sine egentelige färgor afmåhlat finnes…
Sköldebrevet i original, FRH.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-05-03.