Ankarswärd - Adlig - Nr. 2109 B

Ursprungligen vallonsk släkt, Cochois (även Cosswa), som inkom till Sverige i början av 1600-talet. Den med visshet äldste kände stamfadern är kolaren i Finspång Nicolaes Coussoy (nämnd 1629 och död 1662). Hans son, Abraham Couchois (ca 1630–1685), var kolare i Lindesbergs socken.
Dennes sonsons son, löjtnanten i armén sedermera generallöjtnanten, landshövdingen i Kalmar län och Öland samt lantmarskalken, Michael Cosswa (1742–1838), adlades 1772 13/9 på Stockholms slott av konung Gustav III med namnet Anckarswärd. Han introducerades 1776 3/12 under nr 2109.
Som kommendör av Svärdsorden uppflyttades han 1797 1/11 som kommendörsätt i dåvarande andra klassen, riddarklassen, under nr 2109 A, varvid den adliga ätten utgick.
Han upphöjdes jämte äldste sonen, sedermera översten Carl Henrik Anckarsvärd (1782–1865), i friherrlig värdighet enligt primogenitur, varvid värdigheten åtföljer äldste son, son efter son, 1805 1/3 på Stockholms slott av konung Gustav IV Adolf och nämnes Anckarsvärd. Han introducerades 1805 30/11 under nr 322.
Carl Henrik själv upphöjdes i grevlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar grevlig värdighet, 1809 6/6 på Stockholms slott av konung Karl XIII och nämnes Ankarsvärd, samt introducerades 1810 30/5 under nr 116. Denna gren och kommendörsätten samt både friherrliga och grevliga ätterna utgick på svärdssidan 1878 3/5.
Michael Anckarswärds yngre broder, kaptenmekanikusen vid Amiralitetet i Karlskrona, Magnus Cosswa (1745–1812), adlades 1787 13/8 på Drottningholms slott av konung Gustav III med namnet Ankarswärd med adoption på den äldre broderns ätt och med samma vapen. Han introducerades 1788 26/1 under dennes nr 2109, vilket vid broderns uppflyttande i riddarklassen 1797 ändrades till nr 2109 B.
Medlemmar av ätten skriver sig Ankarsvärd och Anckarsvärd.
Originalsköldebrevet från 1772 samt friherre- och grevebreven i original finns i Ericsbergsarkivet i Riksarkivet. Vapenritning i original approberad 1772 4/11 i Stockholm av konung Gustav III liksom originalresolutionen från 1787 är sedan 2008 deponerade i Riddarhuset. Adoptionsdiplomet från 1787 är sedan 2010 deponerat i Riddarhuset.