af Klercker - Adlig - Nr. 2132 B
Släkten härstammar från Skåne. Äldste kände stamfader är borgaren i Malmö, Reinhold Klerck (död 1628), vilken inflyttade efter 1596.
Hans ättling i femte led, överstelöjtnanten i armén sedermera generalen av infanteriet Carl Nathanaël Klerck (1734–1817), adlades 1780 14/12 på Stockholms slott av konung Gustav III med namnet af Klercker. Han introducerades 1781 11/5 under nr 2123.
Såsom bliven kommendör av Svärdsorden uppflyttades hans ättegren 1799 16/11 i dåvarande andra klassen, riddarklassen, som kommendörsätt med nr 2123 A.
Han upphöjdes vidare i friherrlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar friherrlig värdighet, 1809 29/6 på Stockholms slott av konung Karl XIII, och introducerades i denna värdighet 1810 7/8 under nr 334.
En medlem av denna gren immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 6/2 dels under nr 72 bland adelsmän och dels under nr 22 bland friherrar, i det senare fallet med samma inskränkning som i Sverige. Den adliga ätten utgick där på svärdssidan 1855 och den friherrliga ätten utgick 1868 20/9.
Kommendörsätten utgick i Sverige på svärdssidan 1848 9/7.
Carl Nathanaëls yngre broder, löjtnanten vid Artilleriregementet sedermera generalmajoren i Armén och inspektören vid Artilleriet Adolph Klerck (1746–1818), adlades 1787 26/10 i Kristianstad av konung Gustav III med adoption på äldre broderns namn och nummer. Han introducerades 1788 2/6 under nr 2132 vilket 1799 ändrades till 2132 B (jfr ovan).
Ännu en yngre broder till Carl Nathanaël, majoren vid arméns flotta Gustaf Fredric Klerck (1751–1812), adlades genom kunglig resolution given 1801 28/5 på Stockholms slott av konung Gustav IV Adolf med adoption på adliga ätten af Klerckers namn och nummer. Även han introducerades under nr 2132 B 1803 28/5, men slöt själv sin ättegren på svärdssidan 1812 10/8.
Den första yngre grenen överflyttade på 1920-talet till USA där den fortlever och medlemmarna skriver sig Klercker.
Originalsköldebrevet från 1780 liksom friherrebrevet i original förvaras sedan 1902 i Riddarhuset. Originalsköldebrevet från 1787 är deponerat i Riddarhuset sedan 1930.
Blasonering
”… En fyrdelt Sköld, hwars Första eller öfra Fält till höger är Rödt, uti hwilket en till höger wänd Arméens Flottas Sabel eller Huggare, Klingan af silfwer, samt Fästet af Guld, samt en till Wänster wänd Winge af Silfwer äro stälde uti twär-kors. Det Andra eller Öfra Fältet till Wänster består af Swarta och Silfwer Schack-Rutor Fyra i bredden och Fyra i högden. Det Tredje eller Nedra Fältet till Höger är i alt lika med det Andra och det Fjerde med det Första. Uppå Skölden står en öppen Torner-Hjelm, hwaruppå ett naturligt måladt Grönskande Träd sig wisar. Hjelm-Kransen är wriden af Silfwer, Swart och Rödt, och Löfwärket är i dagen af Silfwer, samt i grunden Rödt och Swart. Aldeles som detta Wapen med sin rätta Färgor här afmåladt finnes.”
Sköldebrevet i original, RHA (1780-12-14).
Transkription: Göran Mörner, 2019-09-15.
”… En fyrdeld Skjöld, hwars första eller öfra Fält till höger är Rödt, uti hwilket en till höger Wänd Arméens Flottas Sabel eller Huggare, Klingan af Silfwer, samt Fästet af Guld, samt en till Wänster wänd Winge af Silfwer äro stälde uti twär-Kors. Det andra eller öfra Fältet till Wänster, består af Swarta och Silfwer Schack-Rutor, fyra i Bredden och fyra i Högden. Det tredje eller nedra Fältet till Höger, är i alt lika med det andra, och det fjärde med det första. Uppå Skjölden står en öppen Tornerhjelm, hwaruppå ett Naturligt målat grönskande Träd sig wisar. Hjelmkransen är wriden af Silfwer, Swart och Rödt, och Löfwärket är i dagen af Silfwer, samt i grunden Rödt och Swart, Aldeles som detta Wapen med sine rätta Färgor här afmålat finnes.”
Adoptionsbrevet i original, RHA (1787-10-26).
Transkription: Göran Mörner, 2019-09-15.