af Geijerstam - Adlig - Nr. 2010
Enligt tradition av österrikiskt ursprung, vilket inte har kunnat verifieras. Den med visshet äldste kände stamfadern är gruvfogden vid Nya Kopparberget (Ljusnarsberg) och bergmästaren i Södermanland och Östergötland, Christopher Geijer (död 1657), som möjligen kan ha varit son till vinskänken i Nyköping Sebastian Geijer (död 1624).
Christopher Geijers sonsons son, brukspatronen sedermera bergsrådet Emanuel Geijer (1730–1788), adlades 1773 2/8 i Loka (brunn) av konung Gustav III med namnet Geijerstam, vilket senare ändrats till af Geijerstam. Han introducerades 1774 24/2 under nr 2010.
Andra yngre grenen överflyttade på 1910-talet till Norge och fortlever där.
Medlemmarna av yngsta grenen skriver namnet af Geijersstam.
Ätten har gemensamt ursprung med adliga ätten von Geijer nr 2256.
Originalsköldebrevet är sedan 2006 deponerat i Riddarhuset.
SAK 2022.
Blasonering
”… En gyllende Skjöld, uti hwilcken en Röd Gahm med upåt wända utslagna wingar, wändande sig till Höger, hwilar med then wänstra Foten på en afhuggen Ekestubbe, och håller i then Högra foten en swart Compass nål med nederwänd spetz. Ekestubben af Naturlig färg, är på hwardera sidan Zirad med en grönskande Telning, prydd med gröna blad, och har nedslagit sina rötter mitt uppå ett swart Jernberg, hwilcket sträcker sig mitt uti Skjölden med thesz fot, och lika som en Stamm intager Skjöldens nedra Tredjedel. Ofwan på Skjölden står en öppen Tornerehjelm, uppå hwilcken Korszwis Twenne Hamrar äro upreste, hwilckas Släggor äro blå, men skaften af Guld, emellan Twenne utslagna röda Heraldiska Drakewingar. HjelmKrantsen är wriden af rödt och guld, och Löfwärcket af samma Färgor fördelat. Aldeles som det samma med sina rätta och egenteliga Färgor här frammanföre afmålat finnes.”
Sköldebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2016-12-15 & Karin Borgkvist Ljung, 2017-01-16.
