Ulvåsaätten - - Nr. Frälsesläkt
Ulvåsaätten. (ÄSF 1:1.)
Av Jarl Gallén.
Stormansätt, som på 1300-talet blomstrade med flera lagmän i Västergötland, Närke och Tiohärad. Bland dess mest bemärkta manliga medlemmar var riddaren Ulf Gudmarsson till Ulvåsa i Ekebyborna socken i Aska härad i Östergötland, make till den heliga Birgitta och fader till den saliga Katarina av Vadstena. Ätten utgick på manssidan 1398 med hans sonson Karl Karlsson. Dess godsinnehav tillföll till största delen Vadstena kloster. Ättens sköldemärke var tidigare ett hjorthuvud, åtminstone föres detta av västgötalagmannen Gudmar Magnusson, men hans söner upptogo i stället mödernevapnet, ett upprest gående lejon (ibland i ginstyckad sköld), vilket torde förklaras av att mödernesläkten på spinnsidan härstammade från Folkungaätten (jfr inledningarna till ätten Boberg, till Folkungaättens lagmansgren och till Tyrgils Knutssons ätt). Färgerna i vapnet uppgivas hava varit: lejonet gult, högra sköldfältet rött och det vänstra blått.