Svan - - Nr. Frälsesläkt

Svan. (ÄSF 2:1.)

Släkt, känd sedan 1300-talets senare hälft och sannolikt utdöd redan under senare hälften av 1400-talet (jfr dock nedan tab. 7).

Eftersom det var ovanligt med släktnamn i Sverige under medeltiden, finns anledning att undra, om denna släkt kan ha utländskt ursprung, särskilt som släktnamnet tidigare kan beläggas i Tyskland. Det tidigt inom släkten belagda förnamnet Arvid är emellertid nordiskt, varför i så fall flyttningen till Sverige bör ha ägt rum före den förste Arvids (tab. 5) födelse. Beaktansvärt är också, att förnamnet Marten, som i ett par fall (tab. 2 och 4) bars av svenska släktmedlemmar med jord i gränslandskapet Västergötland också kan beläggas hos personer med efternamnet Svan på Jylland 1370-1478.

NedanstÃ¥ende genealogi är delvis hypotetisk. Framför allt mÃ¥ste framhÃ¥llas, att intet belägg finns för att Marten Svan (tab. 2) och Arvid Svane (tab. 5) var bröder. Det förefaller emellertid troligt, eftersom Arvid Svanes sannolike dotterson Arvid Svan (tab. 5) 1448 kallade Marten Svans sonsons – med samma namn (tab. 4) – svärson Laurens Siggesson (Sparre) svÃ¥ger. Beaktansvärt är i detta sammanhang ocksÃ¥, att Arvid Svane i sitt vapen förde belagd balk och Marten Svan d. ä:s son Thörgils Martensson (tab. 3) belagd ginbalk, ty belägg finns för att olika medlemmar av en och samma släkt förde dessa om varandra pÃ¥minnande vapen (ÄSF 1, s. 187). Släktnamnet tycks ha föranlett Thörgils Martenssons son Marten Svan d. y. och Arvid Svanes dotterson Arvid Svan att ändra till vapen med bild av en svan.

Rester av Marten Svan d. y:s och hans farfars arkiv kom genom hans dotters äktenskap med Laurens Siggesson att ärvas av dennes ättlingar och bli avskrivna i hans sonsons sonson Lars Eriksson Sparres kopiebok.

Arvid Svans f. d. sätesgård Hammar (nu Liljenäs) i Torskinge sn, Västbo hd, reducerades från Vadstena kloster av Gustav I, som 1530 bortbytte den till Arvid Drake, genom vars änkas omgifte med den 1537 adlade fogden Jöran Jönsson Hammar kom att bli dennes sätesgård. Hans son uppkallades efter sin mors föregående make och kallade sig från 1566 Arvid Svan. I sitt vapen förde han en delad sköld med en halv hjort i övre fältet och schackrutor i nedre fältet. SoK, s. 298, har med orätt sökt hävda härstamning för Jöran Jönsson från Arvid Svan d. ä. via en Jösse Arvidsson Svan men påpekar att denne ej kunnat återfinnas i samtida handlingar.

Utan pÃ¥visbar släktskap med vare sig Arvid Svan d. ä. eller Arvid Svan d. y. var den släkt som i modern tid kallats ”Svan av Djula” men tidigare pÃ¥ grund av vapenlikhet – dock ofullständig – med en dansk adelssläkt kallats ”Laxmand”. Dess äldste kände stamfader Jöran Knutsson (död 1561) var far till Mauritz Jöransson, som i vapnet förde en svan.