Stjärnkors - - Nr. Frälsesläkt

Stjärnkors. (ÄSF 1:2.)
Av Eric Anthoni.

Denna frälsesläkt använde aldrig släktnamn. Stjärnkors har den kallats på grund av vapnet, ett kors över en stjärna, medan man i finskspråkig litteratur benämnt den Särkilahtisläkten efter släktgodset Särkilax eller Särkilahti i Töfsala sn i Egentliga Finlands skärgård.

Det har hävdats, att den vore av rent finskt ursprung, och att den tidigast burit släktnamnet Mielivalta. Härmed förhåller det sig på följande sätt. År 1332 nämnes en Melevaldus de Tavastie, som förekommer i sådant sammanhang, att han måste anses ha intagit en förnämligare social ställning. Drygt 40 år senare uppträder 1374 en Melevallha i Särkilax som sigillvittne. Ytterligare 30 år senare, 1410, utfärdas frälsebrev för Olof Petersson, som ägde Särkilax.

Först med honom börjar den säkra släktledningen, och med hans son Nils inträder ätten i högfrälsets led. Den fick endast en kort blomstringstid och utdog 1500 med biskop Magnus. Från en dennes systerdotter härstammar den introducerade adliga ätten Stiernkors. Talrika frälsemän, särskilt från Åbo skärgård, förde stjärnkorsvapnet utan att släktskap med riksrådsätten kan påvisas, bland annat en släkt, som 1427 försålde Sjusholm i Töfsala sn till Nils Olofsson (tab. 2), och från vilken bröderna riksråden riddarna Ivar och Erik Fleming, döda 1548, härstammade på mödernet.