Natt och Dag - Adlig - Nr. 13

Ätten Natt och Dag är en av landets äldsta kända fortlevande frälse- och riksrådsätter av svenskt ursprung. Namnet som allmänt började brukas av ättemedlemmarna först på 1700-talet, kommer från vapenbilden, en i guld och blått delad sköld.
Äldste urkundligt belagde stamfader är riddaren och lagmannen i Värend, riksrådet Nils Sigridsson (död
tidigast 1299), som först omtalas 1280. Han ägde Ringshult (nu Liljeholmen) i Torpa socken i Östergötland.
Ätten räknar bland sina medlemmar Svante Nilsson (Sture) (död 1512), riksföreståndare från 1504, och dennes son Sten Svantesson Sture (Sten Sture d.y., 1492–1520), riksföreståndare från 1512. Den senares son, riksrådet och riksmarsken Svante Stensson Sture (1517–1567), upphöjdes i grevlig värdighet 1561 29/6 som landets förste greve av konung Erik XIV vid dennes kröning i Uppsala. Hans grevliga gren utslocknade på svärdssidan 1616 3/4.
Ätten introducerades 1625 (10/3–4/4) i andra klassen, riddarklassen, genom lottning under dåvarande nr 18, nuvarande nr 13.
Lantmarskalken (två gånger) riksrådet och riksmarskalken Åke Axelsson (1594–1655), upphöjdes, jämte en brorson och en brorsons son, i friherrlig värdighet 1652 20/4 på Stockholms slott av drottning Kristina och de introducerades 1652 15/10 under nr 23. Den ätten utgick på svärdssidan 1677 16/12.
Vice presidenten i Svea hovrätt, Arfwid Ifwarson (1633–1683) var 1678 ämnad att upphöjas i friherrlig värdighet, men detta synes av olika orsaker inte ha fullföljts. Hans son generalmajoren av infanteriet Sten Arfwidson (1681–1730) upphöjdes i friherrlig värdighet genom kunglig resolution given 1720 23/6 i Stockholm av konung Fredrik I. Han introducerades 1723 15/10 under nr 187 och fick tillstånd att uppta namnet Sture eftersom han inte hade något släktnamn och var av samma ätt som de s.k. yngre Sturarna. Ätten utgick på svärdssidan 1875 14/7.
De nedan redovisade i USA bosatta släktgrenarna kallar sig De Remee och Dagg.