Krumme - - Nr. Frälsesläkt
Krumme. (ÄSF 1:3.)
Av Jan Eric Almquist.
Släktnamnet har troligen från början varit ett öknamn. Grundordet, som ju vanligen betyder krokig eller förkrympt, kan i småländsk dialekt också betyda högmodig.
De flesta av denna småländska släkts manliga medlemmar bar förnamnet Nils. Namnkombinationen Nils Krummes frekvens har varit så dominerande att den uppfattats som ett slags ärftligt dubbelnamn, vilket skulle kunna förklara, att den ende sonsonen till släktens tidigast belagda medlem efter denne ärvde nämnda namnkombination, medan mellanledet efter sin morfar hette Sven Bäk. Beaktansvärt är dock, att en Nils Krumme (tab. 6) även kallats Nils Nilsson, och att namnkombinationen Nils Krummes dominerande frekvens i viss utsträckning förklaras av att bröder endast i undantagsfall (tab. 1, 4 och 6) fanns. Släkten, som på 1500-talet blev högfrälse, utdog på manssidan i början av 1570-talet och på kvinnosidan i början av 1600-talet.
Släktens svÃ¥rtolkade vapenbild har traditionellt efter Rasmus Ludvigsson oftast ansetts föreställa gäddkäkar men har av Raneke uppfattats som ”nosklämmeskänklar”, ehuru han ej kunnat belägga existensen av dylika under medeltiden. I de äldre generationerna var de tvÃ¥ men under 1500-talet tre i trepass. Enligt Rasmus Ludvigsson voro dessa figurer vita i blÃ¥tt fält, men kyrkmÃ¥lningar visar andra tinkturer.
Namnet Krumme har under medeltiden burits av flera personer som ej kunnat hänföras till denna släkt, vilket kan sammanhänga med dess förutnämnda karaktär av sannolikt öknamn. Sålunda nämnes 1333 en i Östergötland jordägande Gudmund Krumme och hans far Anbjörn, 1396 en kalmarborgare Hans Krumme, 1406–1411 i Kalmar stads tänkebok en Herman Krumme och i Kalmar nunneklosters uppbörds- och utgiftsbok 1478-1486, en Gumme Krumme. I Norge förekommer under 1500-talets senare hälft en frälsekvinna med västgötskt ursprung vid namn Ingeborg Krumme. Om henne och hennes makar, befallningsmannen i Jämtland Olof Törrisen (ihjälslagen 1564), fogden i Sunnhordaland Hans Perssen (död 1566) och lagmannen i Jämtland Peder Thomessen, se (flera källor), framgår, att hon är identisk med en dotter till Torsten Nilsson (Vånga-ätten), om vars släkt se (flera källor), varav framgår, att han ej förde Krumme-vapnet. Medlemmar av hans släkt har stundom i svensk genealogisk litteratur kallats Krumme.