Grevarna av Gleichen - - Nr. Frälsesläkt
Grevarna av Gleichen. (ÄSF 1:2.)
Av Sven Axelson.
Ätten härstammade från Thüringen i Tyskland, där grevskapet Gleichen med stamslottet Gleichen, efter vilket ätten fått sitt namn, var beläget sydväst och öster om staden Erfurt. Första gången en medlem av ätten kan beläggas som greve av Gleichen är 1116. Tidigare och även ofta senare kallade sig dess medlemmar efter ett annat slott i Thüringen för grevar av Tonna. I början av 1400-talet skedde en uppdelning av ätten i två linjer: Gleichen-Tonna och Gleichen-Blankenhain, vilkas medlemmar residerade på slotten Tonna, resp. Blankenhain. Ätten utslocknade i Tyskland 1631. Den blev genom giftermålsförbindelser befryndad med de danska konungarna av den Valdemariska ätten samt med förnäma danska stormansätter. Från omkring 1230 kom därför medlemmar av släkten att tidtals uppehålla sig i Danmark och några decennier senare även i Sverige och spelade under senare hälften av 1200-talet samt början av 1300-talet en viss politisk roll i ifrågavarande länder. Ätten hade till vapenbild en lioniserad leopard, som från 1284 är krönt, fältet blått, leoparden 1264 i guld, sedermera i silver, kronan i guld.
En adlig släkt von Gleichen utan grevetitel, som stod i tjänsteställning till grevarna av Gleichen, uppträder i urkunder från mitten av 1300-talet till slutet av 1400-talet. Dess förste kände medlem Gunther von Gleichen förde två björnramar i sitt vapen.
En annan med ätten Gleichen genom giftermålsförbindelser befryndad grevesläkt, Eberstein eller Everstein, för ett med densammas nästan identiskt vapen. Medlemmar tillhörande de båda ätterna uppträda från 1100-talets mitt tillsammans i urkunder från Türingen men även i danska diplom från 1280-talet, då bosättning skett i Danmark på grund av släktmedlemmars ingifte i betydande danska adelssläkter.