Gren - - Nr. Frälsesläkt

Gren. (ÄSF 1:1.)
Av Hans Gillingstam.

Östgötsk frälsesläkt, vars medlemmar i sigillet förde en spets från sidan (vanligen från vänster men ibland från höger). Möjligen av samma ursprung som ätten Stubbe, vilken förde samma vapen. I denna ätt var nämligen också namnet Harald vanligt, och dess stamfader har 1329 beseglat ett brev tillsammans med domprosten Björn (tab. 1). Ätten Gren kom att tillhöra högfrälset från 1300-talets senare hälft, tydligen till följd av Harald Ernilssons (tab. 6) äktenskap med en ättling av Birger jarl, varigenom den blev befryndad med konungahuset. Samtidigt kom ätten även att få gods i bland annat Södermanland, men samhörigheten med den östgötska fädernebygden bröts aldrig. Släktnamnet antogs senast 1424 av ättens mest ryktbare medlem, riksrådet riddaren Magnus Gren d. ä. Ätten utdog på svärdssidan 1520.

Vapenfärgerna angivas av Rasmus Ludvigsson med orden »een hwitt gren wthi ett blått field» (Skokloster 1, fol. vol. 57, f. 8 v, RA; se även Rål fol. vol. 12, f. 9 v, f. 33 – färgerna omkastade –, KB, Anna Pdtr Bielkes släktb., f. 14 v, RHA, Gen 41, f. 137 v – spetsen gul –, f. 181 – spetsen vit –, RA, samt Branting o. Lindblom, Medelt. vävn. 1, s. 127 f, pl. 17).