Giös - Adlig - Nr. 279

Medeltida frälsesläkt som härstammar från Finland. Äldste kände stamfader är skeppshövitsmannen Jösse Olofsson vilken erhöll frälsebrev givet 1444 10/8 i Stockholm av konung Kristofer (av Bayern).
Ätten introducerades 1642 15/2 under nuvarande nr 279 genom löjtnanten vid Åbo läns infanteriregemente sedermera kaptenen Johan (Jacobsson) Göös (1614–1674).
Elias (Grelsson) Göös/Giöss (var död 1659 11/2), som tillhörde samma ätt och var syssling med Johan Göös, inställde sig vid riksdagen 1644 och uppvisade samma härledning, varvid han 1644 20/11 anvisades säte på ättens nummer (dhe förriga Giösernes platz). I ett av honom framlagt dokument kallas ätten för Giösenstierna, sannolikt efter vapnet, men detta namn har aldrig varit officiellt eller brukats i andra sammanhang.
Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen.
Landshövdingen i Österbotten Lorens Johan Göös (1710–1774), upphöjdes i friherrlig värdighet 1771 15/10 i Stockholm av konung Gustav III, men tog aldrig introduktion i denna egenskap och slöt själv sin ättegren på svärdssidan 1774 5/6.