Garp - - Nr. Frälsesläkt

Garp. (ÄSF 1:2.)
Av Eric Anthoni.

Riksrådsätten Garp är att döma av namnet (fornsv. garper = tysk, som slagit sig ned i Norden), som bäres främst i de äldsta släktleden, av tysk härstamning. Släkten synes ha inkommit tidigt på 1300-talet, eftersom en sannolik medlem av ätten redan 1367 bär det nordiska förnamnet Tore (tab. 1). Ätten var bosatt i Egentliga Finland. Det har talats om två släkter Garp, Storgårdssläkten och Koskissläkten, men det är i själva verket fråga om två grenar av samma ätt. Ätten utdog i början av 1500-talet. Den förde i vapnet trappgavlar i något olika gruppering med skölden möjligen »delad och växlad» med vitt och blått (tab. 3). En annan finländsk frälsesläkt med en knytnäve i vapnet har med tvivelaktig rätt också kallats Garp. Något släktsammanhang mellan denna 1400-talsätt och riksrådsätten kan ej påvisas trots uppgiften, att en medlem av den sistnämnda skulle ha ärvt vapnet med den knutna näven. Ytterligare ett par personer med namnet Garp, som sakna bevisligt samband med ätten, framträda i 1400-talets Finland. Av dem uppträder Jöns Garp 1405 såsom (frälse)nämndeman i Borgå, medan en Hans Garp 1421 uppträder såsom innehavare av jord i Danskila i Oripää i Pöytis socken i Egentliga Finland, där frälsejord senare förekommer.