Finstaätten - - Nr. Frälsesläkt

Finstaätten. (ÄSF 1:1.)
Av Jarl Gallén med bidrag av A. Filip Liljeholm.

Stormansätt från Uppland, genom giftermål nära befryndad med ätten And och liksom denna starkt klerikalt betonad. Ur ätten ha framgått en ärkebiskop i Uppsala, en biskop i Västerås (den kände dominikanbrodern Israel Erlandi) och ett par domkapitelsmedlemmar. Ättens största namn äro upplandslagmannen riddaren Birger Petersson till Finsta i Skederids socken i Sjuhundra härad i Uppland och hans dotter, den heliga Birgitta. Den förstnämnde var genom arv och giftermål en av sin tids största jorddrottar i Sverige. Ätten utdog med hans sonson Peter Israelsson.

Benämningen Finstaätten är i viss mån oegentlig, då den icke återgår på något egentligt stamgods utan på en gård som stamfaderns sonson Birger Petersson förvärvade av en släkting, fru Ragnhild (jfr tab. 5), vars arvegods, »patrimonium», den var, och gjorde till sin sätesgård. Det är dock tydligt att ättens äldsta godsinnehav koncentrerat sig just till Sjuhundra härad i Uppland (jfr ärkebiskop Jakob Israelssons prebendestiftelse). Äldre genealoger ha felaktigt förbundit Finstaätten med Braheätten, stödjande sig på vapenbildernas likhet.

Vilket vapen Finstaätten från början fört är obekant. Riddaren Erland Israelsson förde ett kors, men hans son riddaren Johan Ängel d. y. upptog sin morfaders namn och dennes släkts vapenbild, ängeln, och hans brorson lagmannen Birger Petersson upptog sin mors vapen, två nedåtvända vingar. Det sistnämnda vapnets färger uppgivas ha varit:vingarna svarta och fältet rött; den heliga Birgitta och hennes bror Israel Birgersson sägas dock ha ändrat vingarnas färg till vitt och Birgitta tillagt en röd ros mellan vingarna. Ängeln i det från släkten Ängel upptagna vapnet omtalas som vit och fältet som blått.