Djäkn, Lydekasönernas ätt - - Nr. Frälsesläkt
Djäkn, Lydekasönernas ätt. (ÄSF 1:2.)
Av Eric Anthoni.
Lydekasönernas Djäknätt (jfr ingressen till Djäkn, Jakob Abrahamssons ätt ovan) sägas ha varit från Münster. Dess egendomliga och svårtydda tidigare vapenbild, som slutligen utformades till en knäböjande gestalt med fågelhuvud, talar liksom namnskicket för kontinental härstamning. Samma vapenbild fördes av den vid 1500-talets mitt framträdande, 1634 på Riddarhuset introducerade adliga ätten Fogelhufvud. Enligt uppgift från 1600-talet var gestalten i Djäknättens vapen vit och fältet rött. Ättens första kända medlemmar, bröderna Klas Djäkn eller Klas Lydekason och Bengt Lydekason, framträda omkring sekelskiftet 1400 och intaga en betydande ställning bland det finländska frälset, den förre som mångårig fogde på Åbo slott, den senare som riksråd och fogde på Tavastehus. Av Klas Djäkns söner blevo Henrik och Arvid riddare och åtminstone den förre riksråd. Med dem utgick Klas Djäkns släktgren på manssidan, Bengt Lydekasons gren fortlevde genom sonen Lydeke Bengtssons ättlingar in på 1500-talet, men förde då ett ankare i vapnet. I litteraturen har denna släktgren benämnts Kråkösläkten.