Björnlår - - Nr. Frälsesläkt

Björnlår. (ÄSF 1:1.)
Av Hans Gillingstam.

Släktnamnet är en senare tids benämning på en ursprungligen lågfrälse släkt, vars vapenbild uppfattats som två björnlår, och som i nu kända urkunder tidigast kan spåras under 1300-talets senare hälft samt, om man får döma av den äldste kände stamfaderns namn, torde ha varit av tyskt ursprung. Om färgerna i vapnet uppgives, att Slake Karlsson (tab. 6) fört »två björnramar med två björnlår, rött och vitt».

I Sverige uppträder den tidigast i Bergslagen, men den livskraftigaste grenen kom tidigt, tydligen i samband med äktenskap, att bli bosatt först i Närke och sedan i Uppland. Av denna gren, vars sätesgårdar voro Steninge i Husby-Ärlinghundra socken och härad, Frötuna i Rasbo socken och härad och Länna i Almunge socken i Närdinghundra härad, allt i Uppland, blev en medlem under Sturetiden riddare och riksråd. Ätten utdog 1517.

Kröningssvärd i DDal, Suppl., Genealogiska tabeller, tab. XXI, hänför till denna ätt den i början av 1400-talet nämnde häradshövdingen i Dalarna Jöns Gerekason samt en Ingeborg Gerekadotter och en Hemming Laurensson, vilket torde vara okritiska namnkombinationer. Jöns Gerekasons sigill visar två korslagda hammare och Hemming Laurenssons tre stolpvis ordnade hjärtan.

Utan känt samband med ätten är en annan släkt med björnlårsvapen, som bodde på Kasby i Lagga socken i Långhundra härad i Uppland.