Beck sedermera Beck-Friis - Adlig - Nr. 800

Medeltida dansk frälsesläkt vid namn Beck, känd sedan 1486 med Lasse Beck till Førslev. Vid Skånes övergång till Sverige 1658 blev dennes sonsons sonson, förre danske lensmanden, ägaren till bl.a. Gladsaks och Bosjökloster i Skåne, Jochum Beck (död 1682), svensk undersåte. Han ansökte redan 1668 om introduktion, enligt kungliga brevet, 1664 10/6 vari bestämdes att de tidigare danska ätterna skulle åtnjuta introduktion. Dock fullföljdes inte ansökan.
Hans sonsöner, ryttmästaren sedermera överstelöjtnanten Joachim Beck (1684–1741) och hans yngre broder, majoren vid Södra skånska kavalleriregementet, Corfits Ludvig Beck (1685–1761) blev efter förnyad framställning 1723 12/2 introducerade 1723 15/10 i dåvarande tredje klassen, svenneklassen. De skulle enligt introduktionsdeputationens beslut 1723 5/10 inta säte bland de 1668 introducerade ätterna under nuvarande nr 800.
Joachim Beck ärvde genom sin farmoder, Else Friis, det Friisska fideikommisset Hevringsholm 1731. Enligt danskt kungligt brev givet 1733 8/5 på Frederiksbergs slott av konung Christian VI skulle han och hans ättlingar föra namnet Beck-Friis och föra det kombinerade vapnet. Joachim Beck-Friis avled 1741 7/5 utan manlig arvinge varvid fideikommisset övergick till den yngre brodern Corfits Ludvig. Även han erhöll danskt kungligt brev givet 1741 4/8 på Hirschholms slott av samme konung enligt vilket även han och hans ättlingar ska föra namnet Beck-Friis och föra det kombinerade vapnet.
Ätten är sedan 1770 utgrenad i friherrliga ätten Beck-Friis nr 278, se dito.
((SAK 2025))