Aspenäsätten - - Nr. Frälsesläkt

Aspenäsätten. (ÄSF 1:1.)
Av Jakob Koit.

Ätten har uppkallats efter sitt stamgods Aspenäs i Malexanders socken i Ydre härad i Östergötland. På grund av en antagen men ej bevisad härstamning från den i Erikskrönikan nämnde herr Joar Blå har åt denna ätt liksom den med denna befryndade Fånöätten tidigare givits namnet Blå. Dess äldsta med säkerhet kända medlemmar äro bröderna Johan och Birger Filipssöner, vilka ledde stormännens kamp mot konung Magnus Ladulås och halshöggos 1280. Deras fader Filips identitet har varit omdiskuterad. Troligen är han den i Vårfruberga klosters jordebok nämnde Filip Birgersson. Filipssönernas moder var Birger Brosas son Knut Jarls dotter Cecilia.

Ätten tillhörde de förnämsta svenska medeltidsätterna. Utom de ovannämnda Johan och Birger Filipssöner voro dess mest betydande representanter Johans son Knut Jonsson, drots och östgötalagman, den sistnämndes son Magnus Knutsson och sonson Ulf Jonsson, båda riksråd och likaledes lagmän i Östergötland. Ätten utdog på svärdssidan i början av 1460-talet.

Ättemedlemmarna förde i allmänhet i sigillet en sk lejonörn, ett fantasidjur: övre delen lejon, nedre delen örn med utbredda vingar och liljestjärt, vänd åt höger, ovannämnde Birger Filipsson dock endast en fläkt örn. Vapnets färger voro enligt Rasmus Ludvigsson lejonörnen gul, skölden röd, men på en av Johan Hadorph år 1671 gjord färglagd teckning i Gen 79, RA av »högwelborne hr Steen Bielkes duuk» med bilder av svenska medeltida frälseätters och andra vapen finnes upprepade gånger ett liknande vapen med en lejonörn av guld i blått fält (se vidare tab. 2).