And - - Nr. Frälsesläkt

And. (ÄSF 1:1.)
Av Jakob Koit.

Denna ätt var i slutet av 1200-talet och i början av 1300-talet en av de mest betydande ätterna i Uppland. Ättens förste kände medlem, Anders And, är omnämnd endast i sönerna Andreas och Israels patronymika. Av ättemedlemmarna äro för eftervärlden mest bekanta den lärde uppsaladomprosten Andreas Andreæ, hans broder, tiundalagmannen Israel Andersson, och dennes dotter Ramborg Israelsdotter – denna i första hand genom sitt präktiga gravmonument i Västeråkers kyrka i Hagunda härad i Uppland. Ätten utdog på manssidan under 1300-talets andra decennium med den nyssnämnde domprosten Andreas Andreæ. Ättens medlemmar förde ett sk talande vapen: Andreas Andreæ en simmande and, Israel Andersson däremot tre gående änder på en balk. Ramborg Israelsdotters vapen liknade Israel Anderssons, fast de tre fåglarna på hennes gravmonument föga påminna om änder. Israel Anderssons vapens färger voro enligt en gammal, nu försvunnen vapenmålning vid Ramborg Israelsdotters grav i Västeråkers kyrka: änderna grå, balken vit och sköldfältet blått. Enligt Gen 41, född 220, RA, förde lagman Israel dock tre svarta höns på en gul balk i ett rött fält och en svart fågel med utsträckta vingar på hjälmen.